Wikström (L): om transnationella listor och avskaffandet av sommartid

 

I veckans avsnitt från Strasbourg så berättar Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) om vad hon vill ska hända med de 73 mandaten som frigörs när Storbritannien lämnar EU. Förslaget om att genom transnationella listor kunna rösta på kandidater även utanför landets gränser är gott för EU:s demokrati och ökar medborgarnas möjlighet till representation.

Medborgarinitiativ från länder som Finland, Tyskland och Nederländerna har väckt frågan i Europaparlamentet om avskaffandet av sommar- och vintertid. Som ordförande för utskottet för framställningar har Wikström mottagit knappt 100 klagomål på tidsomställningen. Här berättar hon om vad veckans omröstning i Strasbourg kan komma att innebära.

Programledare: Linda Aziz

Wikström (L): Ökat demokratiskt inflytande för Sverige i Europaparlamentet efter nästa års val

Som en följd av att Storbritannien lämnar EU år 2019 kommer landets 73 platser i Europaparlamentet att stå tomma. Det förslag till mandatfördelning i parlamentet som antogs på onsdagen innebär att Sverige tilldelas ett extra mandat och därmed företräds av 21 ledamöter efter nästa val till Europaparlamentet, som sker i maj/juni 2019. Cecilia Wikström (L) välkomnar förslagen:

– Med 21 mandat i stället för dagens 20 kommer Sverige att öka sitt demokratiska inflytande och representeras på ett  mer proportionerligt sätt i Europaparlamentet än i dag. Jag är därför stolt över att det är min liberala gruppledare, belgaren Guy Verhofstadt, som har lett förhandlingarna och lyckats få till denna överenskommelse.

Förslagen går nu vidare till Europeiska rådet där de måste antas med enhällighet, och sedan tillbaka till Europaparlamentet där måste godkännas med kvalificerad majoritet.

För mer information, kontakta:
Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström (L)
+32 486 94 76 82
linda.aziz@ep.europa.eu

Mer om förändringarna av mandatfördelningen som föreslås:
Europaparlamentets förslag medför att det totala antalet ledamöter minskar från 751 till 705.  Av de resterande brittiska mandaten tillförs 27 till de länder som i dag är relativt svagt representerade i förhållande till sin befolkningsmängd. Sverige föreslås få ett av dessa mandat.

 

 

Debattartikel i NA: ”Ett EU-val på Europanivå”

Debattartikel publicerad i Nerikes Allehanda.

I dag, den 7 februari, röstar Europaparlamentet om ett mycket välkommet förslag att reformera valsystemet till Europaparlamentet.

När Storbritannien nästa år lämnar EU kommer deras 73 platser från och med nästa EU-val, 2019, att stå tomma, och vi måste då bestämma hur vi ska hantera detta.
Det förslag som vi liberaler stödjer kommer att medföra att vi minskar det totala antalet ledamöter från 751 till 732. Av de resterande brittiska mandaten tillörs 27 till de länder som i dag är relativt svagt representerade i förhållande till sin befolkningsmängd. Sverige föreslås få ett av dessa mandat och föreslås representeras av 21 ledamöter i stället för dagens 20 i Europaparlamentet.

Återstående 27 brittiska mandat föreslås bilda en ny europeisk valkrets i Europaparlamentsvalen runt om i alla medlemsländer. Det innebär att alla väljare kommer att få två röster i Europaparlamentsvalet. Den ena rösten lägger man som vanligt på ett av de nationella partier som ställer upp i Sverige och som konkurrerar om något av våra 21 nationella mandat. Den andra rösten är ny. Den lägger man på någon av de EU-gemensamma listor som är lika i hela unionen, i en andra valkrets om totalt 27 mandat.

läs mer…

Wikström (L): om militärer i förorten och transnationella listor inom EU

När Storbritannien lämnar EU kommer britternas stolar i EU-parlamentet behöva fyllas. Flera förslag kring hur dessa ska fördelas har presenterats. I veckans avsnitt från Europaparlamentet pratar Cecilia Wikström (L) och vårens praktikant Caroline Rhawi om varför transnationella vallistor till EU-parlamentet är rätt väg att gå. Hemma i Sverige öppnade nyligen statsminister Stefan Löfven för att sätta in militär i förorten och även detta bemöts i veckans avsnitt.

Programledare: Linda Aziz

Krönika publicerad i NA: Dags att prioritera värderingar i EU

Krönika publicerad i Nerikes Allehanda (se även pdf):

Min förhoppning är att 2018 blir året då europeiska grundvärderingar prioriteras.

Vi kan nu se tillbaka på 2017 som det år när EU stod upp mot nationalismen. Men ännu återstår det ett flertal gränsöverskridande utmaningar att lösa. I en tid då medborgares rättigheter utmanas i flertalet medlemsländer så måste vi nu målmedvetet arbeta för ett mer demokratiskt och integrerat EU som sätter medborgerliga rättigheter och rättsstatens principer högst upp på agendan.

Under 2018 kan vi räkna med att Brexit fortsatt kommer att dominera både dagordningar och arbetsinsatser. I slutet av förra året antog Europaparlamentet sin position inför årets Brexitförhandlingar. Resolutionen, som antogs med stor majoritet i plenum, kräver att tillräckliga framsteg har gjorts för att säkerställa medborgarnas rättigheter innan man kan gå in i nästa fas av förhandlingarna. Nu är det viktigt att säkerställa att de uppskattningsvis 1,6 miljoner britter som bor i ett EU27-land, och 3,4 miljoner EU27-medborgare som lever i Storbritannien snarast får klarhet i vad som väntar när Brexit är ett faktum. Cirka 100 000 av de berörda EU-medborgarna i Storbritannien är svenskar. I min kapacitet som ordförande i utskottsordförandekonferensen och ordförande i utskottet för framställningar fortsätter jag naturligtvis att arbeta  för ett Brexit-avtal som garanterar EU-medborgarna så långtgående rättigheter som möjligt för att fortsätta värna den europeiska integration som britterna varit en del av, även efter  utträdet. Med anledning av detta träffade jag EU:s chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, den här veckan igen.

I november förra året lyckades jag ena Europaparlamentet kring en gemensam position kring ett nytt europeiskt asylsystem där varje land tar sin del av ansvaret för de flyktingar som söker sig till EU. Positionen antogs i plenum med en överväldigande majoritet och inkluderar tydliga regler och incitament, både för den asylsökande och för medlemsländerna. Europaparlamentets position handlar i korthet om att den nya Dublinförordningen måste säkerställa att alla länder delar på ansvaret för de asylsökande, att alla medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i Europa, måste registrera de flyktingar som kommer och att de skyddar  EU:s yttre gränser. I Ministerrådet, som är det andra medbeslutande organet vid sidan av Europaparlamentet, går det dock dessvärre väldigt trögt. Regeringscheferna måste nu ge ett tydligt mandat till ministrarna för rättsliga och inrikesfrågor att finna en ståndpunkt som sedan kan förhandlas med Europaparlamentet, i stället för att låta fyra länder: Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen att blockera hela processen.

Strax före jul triggade EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget mot Polen, en artikel som även kallas ”atombomben” eftersom den ska fungera avskräckande och kan leda till att ett medlemsland i EU, som bryter mot EU:s demokratiska principer förlorar sin rösträtt i Ministerrådet och därmed halvt sparkas ut ur EU. Polen har liksom Ungern det senaste året har tagit alldeles för många steg i antidemokratisk och auktoritär riktning, bland annat genom politisering av rättsstaten, inskränkning av yttrandefriheten  och nedmontering av public service oberoende. Den polska regeringen har också hindrat domare från att ta plats i författningsdomstolen. Förhoppningsvis skickar EU-kommissionens agerande en tydlig och kraftfull varningssignal om att rättsstatens principer, grundläggande medborgerliga rättigheter och demokratin måste värnas.

Jag hoppas att 2018 blir året då rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter prioriteras högst av allt. Så blir EU det värn och det försvar som unionen skapades för att vara.

Cecilia Wikström

(L) Europaparlamentariker

Nyhetsbrev #88: 2018 – ett år av möjligheter

— 2018 – ett år av möjligheter
— Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
— En miljon erasmusbebisar har fötts

Hej vänner,
God fortsättning!

2018 – ett år av möjligheter
Jag har nu avklarat årets första arbetsvecka och det står klart att 2018 kommer att bli ett intensivt år. Inte bara med tanke på riksdags-, landstings- och kommunvalen i september, utan också för att Ministerrådet måste komma till en förhandlingsposition kring Dublinförordningen, så att EU kan få ett helt nytt asylsystem på plats så snart som möjligt.

Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
En annan politisk het potatis där vi snabbt måste nå större klarhet rör medborgarnas rättigheter i Brexit-förhandlingarna.

Det finns i dag uppskattningsvis 1,6 miljoner britter som bor i ett EU27-land, och 3,4 miljoner EU27-medborgare som bor i Storbritannien. Cirka 100 000 av dessa är svenskar. På båda sidor av den engelska kanalen lever dessa människor i stor osäkerhet runt deras framtida rättigheter. Situationen förbättras inte av händelser som när brittiska Home Office felaktigt skickade brev till EU27-medborgare och uppmanade dessa att flytta eller riskera deportering.

Vi får inte riskera medborgarnas rättigheter i vår ambition att snabbt gå vidare i förhandlingarna.
Det är därför viktigt att i förhandlingarnas andra fas prioriterar och snarast klargör medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. I min kapacitet som ordförande i utskottsordförandekonferensen och ordförande i utskottet för framställningar kommer jag i år att strida intensivt för ett ambitiöst avtal som garanterar medborgarna så långtgående rättigheter som möjligt, för att fortsätta värna den europeiska integration som britterna varit en del av, även efter detta utträde. Med anledning av detta träffar jag EU:s chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, nästa vecka.

En miljon erasmusbebisar har fötts
Jag vill avsluta med att lyfta EU:s utbytesprogram Erasmus+, som har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden. Programmet har nu funnits i över 30 år och under den här perioden har över nio miljoner europeiska medborgare taget del av det. Under tiden har det som från börjar enbart innefattade studentutbyten vidgats till att inkludera även volontärverksamhet, praktikprogram, utbildning för lärare samt samarbetsprojekt mellan universitet, organisationer och institutioner.

Vinsten är att unga européer har fått en ökad förståelse för omvärlden, fått vänner för livet, hittat ett jobb, lärt sig nya språk och kanske till och med bildat familj med en partner som man har träffat under utbytestiden. Faktum är att var fjärde erasmusstudent har funnit kärleken genom sin tid i ett annat EU-land, vilket har lett till att över en miljon erasmusbebisar fötts de tre senaste decennierna.

Jag hoppas att många unga och ambitiösa svenskar söker sig utomlands för att i en termin eller två ta del av alla möjligheter som Erasmus+ erbjuder.

Jag önskar er en jättefin helg!
Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

Debattartikel i UNT om Brexit: Medborgarnas rättigheter måste komma först

I Brexitförhandlingarnas andra fas måste vi snarast klargöra medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. Det skriver Cecilia Wikström i en debattartikel publicerad i UNT.

På luciadagen antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution med sin position i Brexitförhandlingarna. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i förhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen.

Förhandlingarna har präglats av Theresa Mays minst sagt röriga kabinett, med ministrar som försökt agera baksäteschaufförer i en redan mycket komplicerad dialog.

Men nyligen nådde man så ett avtal kring de tre förhandlingsfrågor som denna första fas har handlat om: Medborgarnas rättigheter, gränsen mellan Irland och Nordirland, och Storbritanniens finansiella åtaganden.

Den så kallade notan för britternas utträde ur EU har nu åtminstone omgärdats av ett ramverk om vad som ska betalas och hur det ska diskonteras.

Orden nota och räkning har använts flitigt, inte minst i brittisk press, för att beskriva britternas resterande finansiella åtaganden inom EU-samarbetet.

I själva verket är det inte alls någon straffavgift i den mening som ordet ”nota” riskerar att förmedla, utan endast betalningar för de åtaganden den brittiska regeringen gjort för längre tidshorisonter än sitt utträde 2019.

Det rör exempelvis gemensamma forskningsprogram och administrativa kostnader för EU:s myndigheter. Det exakta beloppet är ännu inte känt.

Det är också positivt att båda parter uttrycker sin strävan efter att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland. läs mer…

Nyhetsbrev från Wikström (L): Brexit-förhandlingarna går in i ny fas

— Brexit-förhandlingarna går in i ny fas
— Donald Tusks uttalande visar på dåligt ledarskap
— Artikel i SvD med Jan Björklund och Fredrik Malm

— Dawit Isaaks dotter i Europaparlamentet

Hej vänner,

Årets sista Strasbourg-session har kommit till sitt slut. Som alltid har det varit intensivt och nu ser jag framemot lite vila innan vi kavlar upp ärmarna för 2018 års utmaningar! läs mer…

Wikström (L): En civiliserad skilsmässa mellan EU och Storbritannien är nu ett steg närmare

Pressmeddelande från Liberalerna i Europaparlamentet

På onsdagen röstades den andra Brexit-resolutionen i Europaparlamentet och antogs med stor majoritet. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i Brexitförhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen. Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) välkomnar att resolutionen röstades igenom, men understryker att mycket återstår att klargöras kring villkoren för de cirka fem miljoner medborgare som direkt berörs av Brexit.

– En civiliserad skilsmässa mellan EU och Storbritannien är nu ett steg närmare. Men det höga politiska spelet har också blivit många människors verklighet. På båda sidor av den engelska kanalen lever just nu cirka fem miljoner människor i stor osäkerhet kring deras framtida rättigheter. Situationen förbättras inte av händelser som när brittiska inrikesdepartementet felaktigt skickade brev till EU-medborgare och uppmanade dessa att flytta eller riskera deportering, eller när David Davis efter fredagens öppning direkt gick ut och kallade den första fasens förhandlingar för endast en ”avsiktsförklaring”, säger Cecilia Wikström.

– Vi får inte riskera medborgarnas rättigheter i vår ambition att snabbt gå vidare i förhandlingarna. Det är därför viktigt att i förhandlingarnas andra fas prioriterar och snarast klargör medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar, säger Cecilia Wikström.

För mer information, kontakta: Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

linda.aziz@ep.europa.eu

+32 486 94 76 82

Bakgrund:

För att det slutgiltiga avtalet om Storbritanniens EU-utträde ska träda i kraft måste det godkännas av Europaparlamentet. Förhandlingarna är tänkta att avslutas senast i mars 2019.

Cecilia Wikström (L) reflekterar över året som gått och önskar Er en riktigt God Jul!

I årets sista inspelning från Europaparlamentet reflekterar Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) tillbaka på året som gått. 2017 har varit ett fartfyllt år med bland annat revideringen av Dublinförordningen, Brexitförhandlingar, samt nya uppdrag i både i Bryssel och i Sverige. Nu ser hon fram emot att få kavla upp ärmarna inför ett nytt år med fler spännande utmaningar! Cecilia Wikström önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Programledare: Linda Aziz