Replik i SVD: ”KDU bör stå för att de vill avskaffa asylrätten”

Christian Carlsson, KDU, verkar skämmas över att tala klarspråk om det han föreslår, att helt avskaffa asylrätten. I sin retorik försöker han hävda att det vore till gagn för dem som behöver fly vilket är rent nonsens, skriver jag i SVD.

På SvD Debatt den 25 januari skriver KDU att de vill införa ett system för kvotflyktingar till Sverige. Man kan konstatera att de sparkar in öppna dörrar eftersom Sverige har redan ett kvotflyktingssystem där vi under 2018 kommer att ta emot 5000 personer. Det som artikeln egentligen handlar om är dock att de vill avskaffa Genèvekonventionen och den individuella asylrätten som såväl liberaler som kristdemokrater genom åren har stått i främsta ledet för att värna.

Det är uppenbart att alla som för fram denna åsikt tycks skämmas en aning för den eftersom den aldrig uttrycks i klartext. I stället försöker man desperat att klä ett förslag, som är så radikalt att det inte är verklighet i något västerländskt land, i en retorik där det hävdas att det vore till gagn för dem som behöver fly, vilket är rent nonsens. läs mer…

Nyhetsbrev #90: Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

– Hallå från Göteborg

– Kriget i Jemen måste få ett slut

– Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

– Tack för att ni mejlar!

 

Hallå från Göteborg,

Jag avslutar arbetsveckan med en snabbvisit i Göteborg, där jag deltar i flera event. Bland annat deltog jag i går vid ett seminarium vid stadsbiblioteket om asyl- och migration och i dag öppningstalar jag vid det europeiska ungdomsparlamentet som pågår i helgen vid Chalmers.

– Kriget i Jemen måste få ett slut

I Europaparlamentet ägnar jag som ni vet en stor del av mitt engagemang och arbete åt migrations- och asylpolitik, och jag slås ofta över det mycket tydliga sambandet mellan antalet människor på flykt och antalet konflikter och kriser i världen. Till följd av kriget i Syrien och en rad andra konflikter i Mellanöstern, upplevde EU år 2015 och därefter ett stort inflöde av människor på flykt. Men från världens just nu största humanitära kris ser vi inga flyktingar i EU.

Kriget i Jemen har inte låtit höra talas om sig särskilt mycket i vare sig svenska eller europeiska medier. Jemenkonflikten, som hade sitt ursprung i inrikespolitiska motsättningar mellan shiamuslimska Huthi-rebeller och de sunnistödda regeringsstyrkorna, har utvecklats till ett ombudskrig mellan Iran och Saudiarabien. Detta geopolitiska spel har lett till att Jemen i dag betecknas som 2017 års största humanitära kris av FN.

Det är tid för världssamfundet att intensifiera arbetet mot en lösning på konflikten i Jemen. Aldrig förr har så många människor i världen varit på flykt. Att aktivt arbeta med att minska spänningar i olika konflikter är ett viktigt verktyg för att minska antalet människor som tvingas att fly. Samtidigt måste EU stå beredda för att ta emot de som inte kan stanna i sina hemländer.

Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

Min partiledare Jan Björklund och partivännen Christer Nylanders krav på att stärka de moderna språkens ställning i den svenska skolan är en annan viktig nyhet som jag vill belysa.

I en globaliserad tid är Sveriges konkurrenskraft och möjligheter att förbli ett framgångsrikt land helt beroende av starka internationella relationer. Flerspråkighet är en nyckelkompetens. Engelskan är  ett världsspråk, men med ett Storbritannien lämnar EU och ett USA avskärmar sig från Europa, kommer vi att behöva bygga upp bättre relationer med franska, tyska, italienska och andra europeiska kollegor. Här kan inte svenska studenter halka efter utan måste anpassa sig efter världens och Europas nya verklighet.

I EU:s språkstrategi ingår det att varje ung medborgare bör kunna två moderna språk utöver sitt modersmål. svenska ungdomar måste utbildas till att kunna stå sig väl i konkurrensen om de globala jobben och vara en självklar del av EU:s kärna. Det är dags för svenska skolledningar att ta krafttag och återupprätta språkens betydelse i skolan.

– Tack för att ni mejlar!

Ni är många som brukar svara på mina nyhetsbrev eller som skickar in frågor rörande EU-lagstiftning, och detta uppskattar jag oerhört. Fortsätt med det, jag svarar så fort jag har en stund över!

Med dessa ord önskar jag er en fin helg!

Cecilia Wikström

 

Krönika publicerad i NA: Dags att prioritera värderingar i EU

Krönika publicerad i Nerikes Allehanda (se även pdf):

Min förhoppning är att 2018 blir året då europeiska grundvärderingar prioriteras.

Vi kan nu se tillbaka på 2017 som det år när EU stod upp mot nationalismen. Men ännu återstår det ett flertal gränsöverskridande utmaningar att lösa. I en tid då medborgares rättigheter utmanas i flertalet medlemsländer så måste vi nu målmedvetet arbeta för ett mer demokratiskt och integrerat EU som sätter medborgerliga rättigheter och rättsstatens principer högst upp på agendan.

Under 2018 kan vi räkna med att Brexit fortsatt kommer att dominera både dagordningar och arbetsinsatser. I slutet av förra året antog Europaparlamentet sin position inför årets Brexitförhandlingar. Resolutionen, som antogs med stor majoritet i plenum, kräver att tillräckliga framsteg har gjorts för att säkerställa medborgarnas rättigheter innan man kan gå in i nästa fas av förhandlingarna. Nu är det viktigt att säkerställa att de uppskattningsvis 1,6 miljoner britter som bor i ett EU27-land, och 3,4 miljoner EU27-medborgare som lever i Storbritannien snarast får klarhet i vad som väntar när Brexit är ett faktum. Cirka 100 000 av de berörda EU-medborgarna i Storbritannien är svenskar. I min kapacitet som ordförande i utskottsordförandekonferensen och ordförande i utskottet för framställningar fortsätter jag naturligtvis att arbeta  för ett Brexit-avtal som garanterar EU-medborgarna så långtgående rättigheter som möjligt för att fortsätta värna den europeiska integration som britterna varit en del av, även efter  utträdet. Med anledning av detta träffade jag EU:s chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, den här veckan igen.

I november förra året lyckades jag ena Europaparlamentet kring en gemensam position kring ett nytt europeiskt asylsystem där varje land tar sin del av ansvaret för de flyktingar som söker sig till EU. Positionen antogs i plenum med en överväldigande majoritet och inkluderar tydliga regler och incitament, både för den asylsökande och för medlemsländerna. Europaparlamentets position handlar i korthet om att den nya Dublinförordningen måste säkerställa att alla länder delar på ansvaret för de asylsökande, att alla medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i Europa, måste registrera de flyktingar som kommer och att de skyddar  EU:s yttre gränser. I Ministerrådet, som är det andra medbeslutande organet vid sidan av Europaparlamentet, går det dock dessvärre väldigt trögt. Regeringscheferna måste nu ge ett tydligt mandat till ministrarna för rättsliga och inrikesfrågor att finna en ståndpunkt som sedan kan förhandlas med Europaparlamentet, i stället för att låta fyra länder: Ungern, Slovakien, Tjeckien och Polen att blockera hela processen.

Strax före jul triggade EU-kommissionen artikel 7 i Lissabonfördraget mot Polen, en artikel som även kallas ”atombomben” eftersom den ska fungera avskräckande och kan leda till att ett medlemsland i EU, som bryter mot EU:s demokratiska principer förlorar sin rösträtt i Ministerrådet och därmed halvt sparkas ut ur EU. Polen har liksom Ungern det senaste året har tagit alldeles för många steg i antidemokratisk och auktoritär riktning, bland annat genom politisering av rättsstaten, inskränkning av yttrandefriheten  och nedmontering av public service oberoende. Den polska regeringen har också hindrat domare från att ta plats i författningsdomstolen. Förhoppningsvis skickar EU-kommissionens agerande en tydlig och kraftfull varningssignal om att rättsstatens principer, grundläggande medborgerliga rättigheter och demokratin måste värnas.

Jag hoppas att 2018 blir året då rättsstatens principer, demokrati och mänskliga rättigheter prioriteras högst av allt. Så blir EU det värn och det försvar som unionen skapades för att vara.

Cecilia Wikström

(L) Europaparlamentariker