EU:s femte frihet

2

Välutbildade medborgare är grundläggande för varje lands ekonomiska utveckling och en förutsättning för ökad välfärd. Men kunskap, innovation och bildning ges i dag allt för lite utrymme, både i Sverige och inom EU. Ska EU kunna bli världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi är det dags att vi kompletterar EU:s befintliga fyra friheter med en femte, nämligen frihet för kunskap.

Bottenplacering för Sverige

Europa som kulturens och kunskapens kontinent hämmas allt för ofta av nationsgränser. Trots generösa Erasmusstipendium är svenska studenter bland de sämsta i Europa på att utnyttja möjligheten att åka på studentutbyte. Bara drygt 3 000 studenter per år tar del av Erasmus, vilket placerar oss på en 20:e plats av de 32 länder som är med i utbytet. Vi har tyvärr samma bottenplacering när det gäller att sända lärare och forskare som gästföreläsare till andra medlemsländer. Medan exempelvis Finland under 2011 skickade fler än 1 000  lektorer och forskare till andra europeiska universitet skickade Sverige bara ut drygt 500.

Många som studerat utomlands lyfter fram hur mycket de har lärt sig av att tillbringa en tid i ett annat land. I mötet med det främmande får man nya perspektiv på sig själv, sitt land och sin historia. I förlängningen tror jag att detta leder till ökad tolerans och respekt för människor från andra länder och kulturer. Det behöver vi sannerligen mer av.

Ovärderlig kunskap och erfarenheter

För att uppmuntra till utlandsstudier är det viktigt att svenska högskolor och universitet informerar om möjligheterna och underlättar för studenter att inkludera en studieperiod utomlands i sin utbildning. Bolognaprocessen har gjort det enklare att jämföra utbildningar och få sina utlandsstudier tillgodoräknade i sin examen. Oavsett om man läser till lärare, ingenjör eller journalist är det en ovärderlig möjlighet att kunna diskutera, debattera och utveckla sina idéer och skaffa sig ett europeiskt kontaktnät inför fortsatta akademiska studier, forskning och kommande arbetsliv.

Om Sverige ska kunna möta globaliseringens utmaningar måste vi bli bättre på att se internationella erfarenheter och studier vid europeiska universitet som något i grunden gott, både för den enskilde studenten, för svenska lärosäten och för landet som helhet.

Jobb, tillväxt och välfärd

Genom att se till att studenter och forskare i Europa får möjligheter att bygga upp ett nätverk och lär sig att samarbeta över nationsgränserna kan vi bidra till vetenskapliga framsteg och innovationer och därmed för tillväxt på hela vår kontinent.

Genom att göra fri rörlighet för kunskap till Europas femte frihet öppnar vi inte bara upp för ett tolerantare Europa. Vi skapar också ett förmånligt klimat för innovation, forskning och näringsliv som på sikt kommer att lyfta EU ur krisen och skapa välstånd. I EU:s långtidsbudget för perioden 2014 till 2020 som just nu förhandlas fram strider vi folkpartister för att bevara Erasmusprogrammet och för att forskning och innovation ska få ökade anslag. Detta kommer på sikt att säkra tillväxt och arbete i Europa bortom den kris som vi befinner oss i.

Kampen om Nobelprisen

Sedan 1901 har USA vunnit 242 Nobelpris i kemi, fysik och medicin. De europeiska länderna ligger långt efter. Storbritannien ligger tvåa med 79 pris och Sverige femma med våra 15 pristagare. Det är dags att det intellektuella kapitalet identifieras och ses på samma sätt som vi hitintills lyft fram friheterna för varor, tjänster, människor och kapital i EU. Endast då kan vi uppnå det mål som i dag känns avlägset: att EU blir världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

signatur-bloggen