Upphovsrätt

 rainbow2

En modern upphovsrätt för Europa

Upphovsrätten är en mycket gammal företeelse som kan spåras ända tillbaka till tiden då munkar satt i kloster och gjorde kopior av kända skrifter. I och med de nya utmaningar som följde med tryckpressen kom också de första lagstiftningarna kring upphovsrätt och sedan dess har reglerna behövt justeras och uppdateras för att vara moderna och skapa en bra balans mellan främjandet av fritt informationsflöde och försvaret av upphovsmännens rättigheter.

Upphovsrätten skyddar musik, film, böcker osv. Till skillnad från industriella intellektuella rättigheter som patent eller varumärken behöver upphovsmannen inte registrera sina verk för att åtnjuta upphovsrätt, utan den gäller automatiskt. Upphovsrätten är inte absolut utan det finns ett antal viktiga undantag. Det viktigaste undantaget är rättigheten är tidsbegränsad, inom EU till 70 år efter upphovsmannens död. Det finns även undantag som medger rätten att citera ur upphovsrättsskyddade verk, göra kopior för privat bruk osv.

På vilket sätt påverkar EU upphovsrätten?

Allt mer av upphovsrätten är reglerad på Europeisk nivå, ett av de huvudsakliga direktiven är det så kallade ”Information society directive” från 2001 som harmoniserar ett antal regler kring upphovsrätten i Europa.

Med Internets framväxt och med nya och innovativa tjänster för att erbjuda tillgång till exempelvis film och musik har det blivit tydligt att det blir svårarbetat med 27 olika nationella lagar och regler kring upphovsrätten. Den fria rörligheten för varor har inneburit att en DVD, bok, CD-skiva eller liknande måste få röra sig fritt över gränserna i Europa. Läget har varit annorlunda för tjänster såsom Radio- och TV-sändningar men där har de praktiska problemen inte blivit så omfattande eftersom verksamheten i allt väsentligt bedrivits inom ett land.

Med internet är det annorlunda. En tjänst som Spotify, Wimp eller Deezer kan potentiellt nås av alla medborgare i Europa som har tillgång till Internet. Det innebär att tjänsterna blir föremål för olika typer av upphovsrättsregler i olika länder. Eftersom de organisationer som kan ge licenser för att använda exempelvis musik i en digital tjänst är nationella innebär det att den som vill starta en tjänst måste förhandla om väldigt många olika avtal innan man får rättigheterna till en bred europeisk musikrepertoar.

Under senare år har EU arbetat med flera olika projekt för att förbättra och modernisera skyddet för upphovsrätten. För Cecilia Wikström och Folkpartiet har fokus hela tiden legat på att underlätta för nya lagliga tjänster att växa fram samtidigt som man slår vakt om upphovsrätten.

Musikdirektivet

Direktivet heter egentligen sällskapsdirektivet och är ett viktigt förslag som för närvarande behandlas i Europaparlamentet. Grundproblemet som direktivet försöker att åtgärda är de problem som innovativa musiktjänster på nätet råkar ut för när de tillhandahåller sina tjänster i flera Europeiska länder samtidigt.

Idag tvingas även de allra största att lägga flera år på att förhandla fram avtal som ger dem rättigheten till musik eftersom det förutom avtal med olika skivbolag krävs enskilda avtal med rättighetsorganisationer som STIM eller SAMI i samtliga medlemsländer där de vill erbjuda sina tjänster. STIM är en organisation som i Sverige företräder kompositörer (låtskrivare) och som samlar in pengar till dem från personer eller företag som använder deras medlemmars musik exempelvis i barer, kaféer, TV-program, Radio osv.

Direktivets första del handlar om att säkerställa den här typen av organisationer (som finns i alla medlemsländer) styrs på ett seriöst sätt och tar vara på sina medlemmars intressen. Den andra delen handlar om att skapa ett system av Europeiska nav som användare ska kunna vända sig till för att förhandla till sig rättigheterna för en stor musikrepertoar på en gång istället för att behöva förhandla i varje medlemsland för sig.

Förhoppningen är att detta kommer att gynna innovativa musiktjänster som Spotify, och särskilt kommande konkurrenter till Spotify, genom att se till att deras naturliga hemmamarknad inte bara blir en eller ett fåtal medlemsstater utan hela Europa. För den musikälskande konsumenten innebär det mer olika tjänster att välja mellan och bättre priser. För artister och låtskrivare innebär det att de får bättre möjligheter att sprida och få betalt för sin musik i alla Europas länder.

Cecilia Wikström är djupt involverad i arbetet med direktivet och kommer att arbeta för att stärka de enskilda kompositörernas rättigheter och underlätta så mycket som möjligt för spridning av musik över Europas gränser.

Herrelösa verk

Ibland är det inte alldeles lätt att veta vem som ligger bakom ett upphovsrättskyddat verk eller så kan det vara svårt att hitta uppgifter till vederbörande. Eftersom upphovsrätten för ett verk sträcker 70 år från upphovsmannens död kan uppgifter försvinna eller vara svåra att hitta. Detta gäller särskilt verk som fotografier, manuskript och annat.

För att exempelvis ett bibliotek eller arkiv ska kunna göra kopior eller scanna in ett upphovsrättsskyddat verk behöver man tillåtelsen från upphovsmannen, vet man inte vem det är eller hur man ska få tag på vederbörande blir det svårt att kunna göra detta.

Därför har man under mandatperioden antagit i ett direkt om herrelösa verk för att underlätta exempelvis digitalisering i offentliga bibliotek och arkiv.

Framtida utvecklingar av upphovsrätten

För att kunna dra full nytta av den digitala teknikens möjligheter kommer det att vara nödvändigt att fortsätta utveckla och modernisera upphovsrätten. Det kommer också att vara nödvändigt att hantera fler regleringar av upphovsrätten på europeisk nivå.

Cecilia Wikström anser, precis som Folkpartiet, att det är helt självklart att upphovsrätten som sådan fortfarande har en viktig roll att spela för att skapa incitament för människor att vara kreativa och skriva, fotografera, spela in musik osv. Även om vi sett en ökning av amatörers skapande och digitalisering och internet ger nya möjligheter att få spridning för sådant material är det fortfarande viktigt att skydda de professionella musiker, fotografer, journalister och filmskapare som är beroende av upphovsrätten för att kunna tjäna sitt uppehälle.

Däremot tycker Cecilia Wikström att det är viktigt att fokusera på möjligheterna som de nya teknikerna ger, snarare än att låsa sig fast i ett tankesätt där all energi läggs på att stävja intrång i upphovsrätten. För att upphovsrätten ska kunna skydds krävs att upphovsmän har rättsliga medel att ta till mot personer som kränker deras rättigheter men den politiska utmaningen inför framtiden handlar främst om att skapa ett rättsligt ramverk som främjar en mångfald av alternativa tjänster för att lagligt förmedla film, musik och annat upphovsrättsskyddat material.