Patent

internal market1-2bw 

Patenträtten finns till för att skydda individer och företag som har lagt ned ofta stora mängder tid och pengar för att forska fram eller uppfinna nya produkter. När man ansöker om att få ett patent prövar en myndighet ansökan och undersöker exempelvis att det verkligen är en ny uppfinning.

Det som skyddas av ett patent är den tekniska funktionen av en uppfinning och skyddet är tidsbegränsat. Skyddstiden för patent i Europa är normalt 20 år. Varje år betalar den som har ett patent dock en avgift för att få behålla sitt patent, och med åren stiger avgiften. Det innebär att många avsäger sig rätten till sina patent innan 20-årsgränsen, detta gäller särskilt i sektorer där den tekniska utvecklingen går snabbt framåt och ett patent på en 5-10 år gammal uppfinning inte har något kommersiellt värde längre.

Den grundläggande tanken är att den som uppfunnit något nytt får en ensamrätt att sälja sin uppfinning under ett antal år så att uppfinnaren kan få igen den tid och de pengar som investerats i uppfinningen. Samtidigt tjänar samhället naturligtvis på att uppfinningen blir tillgänglig till alla så att den kan vidareutvecklas och spridas till en lägre kostnad. Patentsystemet är tänkt att skapa en balans där forskning och innovation uppmuntras men där dessa upptäckter så snart som möjligt kommer alla till del.

Varför EU-patent?

Den som har gjort en uppfinning vill naturligtvis ha ett skydd i ett så stort geografiskt område som möjligt. Ett svenskt företag som har tagit fram en ny medicin efter åratal med avancerad forskning och miljontals satsade kronor vill naturligtvis att skyddet för medicinen inte bara ska gälla i Sverige.

Under de senaste 40 åren har man diskuterat möjligheten att skapa möjligheten att söka ett gemensamt patent giltigt i hela EU. 1977 skapades det europeiska patentkontoret (EPO) vilket innebar att man kom halvvägs i så mån att det därmed blev möjligt att få ett samlat beslut om patent istället för att behöva söka separat i alla medlemsländer. Trots detta har man fortfarande behövt översätta patentet till alla olika språk och få det godkänt i alla länder separat. Vid en eventuell tvist om patentet har man behövt driva rättsprocesser i nationella domstolar i alla olika länder, och det har inte funnits någon garanti för att dessa processer skulle sluta på samma sätt i alla länder trots att regelverket varit gemensamt.

Detta krångliga system innebar att bara kostnaden för att ansöka om ett patent giltigt i hälften av EU:s medlemsländer kostade mer än 10 gånger mer än ett amerikanskt patent. Nationell prestige kring vilka språk patent skulle översättas till och andra tekniska frågor blockerade under lång tid möjligheten att nå en lösning.

Vägen fram till det gemensamma EU-patentet

Cecilia Wikström har varit den liberala gruppens (ALDE) ansvarige för patentfrågor. I den egenskapen har hon haft en nyckelroll den förhandlingsdelegation som på parlamentets vägnar beredde vägen för att parlamentet och 25 av 27 medlemsstater under hösten 2012 slutligen kunde enas om att skapa ett gemensamt EU-patent.

Det nya, gemensamma, EU-patentet innebär att ansökan som lämnas in till Europeiska Patentkontoret kommer att få en automatisk enhetlig verkan i alla de 25 länder som deltar i det fördjupade samarbetet kring patentfrågor. Spanien och Italien har för närvarande ställt sig utanför men är välkomna att ansluta sig i framtiden.

Det skapas även en ny gemensam patentdomstol för att lösa tvister om de nya EU-patenten i en sammanhållen rättsprocess. Sammantaget kommer detta att drastiskt minska kostnaden för att ansöka om patent och göra det enklare att försvara sina patent mot intrång. Det blir även förbättringar för den som anser att någon fått ett patent på felaktiga grunder eftersom det nu blir möjligt att få ett ”dåligt” patent ogiltigförklarat i en sammanhållen rättsprocess istället för att behöva processa i alla länder där patentet haft giltighet.

EU-patentet är ett lysande exempel på hur gemensamma europeiska lösningar kan skapa ett mervärde för medborgare och näringsliv. EU-patentet kommer att vara ett ovärderligt verktyg för att stärka forskning, innovation och tillväxt i vår högteknologiska och globaliserade samtid.