Nyhetsbrev från Wikström (L): Fortsätt framåt, Macron!

u

— Frankrike och Macron
— Ungern
— Turkiet


Hej vänner,

Vi lärde oss efter Brexit-omröstningen och valet i USA att vi inte ska ta ut några vinster i förskott. Men vad härligt det ändå var för oss liberaler att se Emmanuel Macron gå segrande ur första valomgången i Frankrike! Gladast på vårt kontor var nog vår praktikant Carl-Vincent som tillsammans med medlemmar ur LUF och CUF organiserade en kampanjresa till Paris, där de knackade dörr och delade ut flygblad.

Är ni intresserade av att följa Macron i valet och engagera er i Sverige, följ då Svenskar En Marche! på Facebook!

Nu börjar, som man brukar säga i Frankrike, en helt ny kampanj. Den andra valomgångens dynamik är annorlunda. Kandidaternas budskap måste både breddas och finslipas. Det är inte konstigt att Le Penn nu försöker göra sitt auktoritära budskap mjukare och mer inkluderande: allt handlar om att vinna medianväljaren på väljarskalan.

Vad första omgången tydligt visade var dock att den skalan är förbytt. Borta är den klassiska höger-vänsterskalan över vilken socialistpartiets och republikanernas kamp skett. Nu är det Macrons liberalism och öppenhet på ena sidan, mot Le Penns nationalism, hat och murar. Inför andra omgången håller vi andan än en gång!

I onsdags kom Viktor Orbán, Ungerns premiärminister, till Europaparlamentet för att göra ett utlåtande om de demokratividriga reformer som hans regering driver igenom. I debatten som följde imponerades jag, som så ofta förr, av vår partigrupps ledare Guy Verhofstadts anförande. Han tvekade inte i sina uttalanden, speciellt när han retoriskt frågade Orbán om hur han vill bli ihågkommen. För den Orbán vi ser idag hjälper inte Ungern med sin övergång från kommuniststat till demokrati, utan vi ser en man som drar tillbaka landet till Stalin-lik paranoia och illiberalism. Han ser fiender överallt: i media, energisektorn, civilsamhället och nu senast på universiteten.

Orbán utför sin retoriska akrobatik av ett väldigt enkelt skäl: Han vill behålla EU:s fonder, men han vill inte ha våra värderingar.

Utöver läget i Ungern diskuterades den framtida relationen med Turkiet. Nu med den kommande konstitutionsändringen, gripandet av journalister, avskedandet av tjänstemän och akademiker är det mer klart än någonsin: vi måste frysa medlemskapsförhandlingarna med Turkiet. Att Erdoğan nu talar om att även folkomrösta om EU-medlemskapsförhandlingarna och vill återinföra dödstraff är trots allt bara de senaste av den turkiska regimens många övertramp. Det är hög tid att se Turkiet som ett grannland som vi ska ha en pragmatisk, samtalande relation med, men inte mer än så.

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker