Kultur, en arena för aktivism!

euflagga.jpgDär kulturens fana vajar högt, där råder det sällan eller aldrig stilla vind och sävligt lugn.

Det konstaterar jag igen när jag ser att Tempo dokumentärfilmfestival i Stockholm nu öppnat och ska visa en mängd dokumentärfilmer från hela världen. Tyvärr är jag fullt sysselsatt här i parlamentet i Bryssel, annars skulle jag gärna varit där. Så klart kommer Searching for Sugarman, nyligen Oscarsbelönad, att visas.

Den andra filmen som väcker mitt intresse är Nahid Perssons My stolen revolution om den iranska revolutionen. Frågan om Iran måste allftid stå på agenan och vara föremål för allas vårt intresse.

Idag sitter fler regimkritiker än någonsin i fängelse. Det handlar om journalister, politiker, jurister och olika typer av artister. Kulturpersonligheter med andra ord.

Jag ryser vid tanken på att Iran nästan är ett enda låst rum för alla som tänker annorlunda, som vill se demokrati och rättsstatens principer råda i Iran i stället för diktatorn Ahmadinejad och mullornas skamgrepp på folket.

Hoppas verkligen att festivalen blir ett ljus i mörkret, en blåslampa som sätter ljuset på missförhållandena och som kan inspirera många till fortsatt aktivism, särskilt på kulturens område.

Någon har sagt: Kultur är att retas med djävulen, i väntrummet! 

Låt oss alla fortsätta att retas!