Krönika publicerad i Motala & Vadstena Tidning: Social trygghet ska finnas inom hela EU

Gästkrönika publicerad i Motala & Vadstena Tidning (.pdf).

En viktig socialliberal princip är att marknadsekonomi fungerar som bäst när den kombineras med ett ­effektivt socialt regelverk. Detta har varit ­liberalernas politik i Sverige under en mycket lång tid.

Redan för hundra år sedan var det svenska liberaler som genomförde de första sociala reformerna, som gav löntagare rimliga sociala rättigheter på arbetsmarknaden. Detta betydde mycket för framväxten av Sverige som välfärdsland. Med EU-kommissionens nya förslag till europeisk socialpolitik – kallat den ”sociala pelaren” – har vi möjligheten att ta första steget mot att samma grundläggande sociala trygghet kommer att kunna räckas till de många miljoner européer som i dag lever utan den.

Till skillnad från Moderaterna som nu vill bromsa mer EU-samarbete, eller Centerpartiet och Kristdemokraterna, som vill göra det lättare för enskilda länder att lägga in veto mot viktiga förslag, så anser vi i Liberalerna att EU:s 28 medlemsländer måste sam­arbeta bättre och mer fördjupat än ­tidigare. EU har under sin existens skapat större frihet för enskilda indi­vider och företag att handla och ­arbeta runt om i unionen. Nu ­behöver vi också balansera detta med att slå fast viktiga sociala principer, så att alla EU:s medborgare kan få en grund­läggande trygghet.

Förslaget om en social pelare innebär i praktiken en slags lägsta nivå för ­sociala krav som EU ställer på medlemsländerna ifråga om anställnings­trygghet, arbetsmarknad och försörjningsstöd. Till skillnad från vad de högljudda kritikerna framför, så ­kommer den sociala pelaren inte att innebära krav på införande av lag­stadgad minimilön, eller förändringar av svensk arbetsmarknad. Denna kompetens kommer också fortsatt ligga hos medlemsländerna.

Däremot ger den en rad rekommendationer till medlemsländerna för att de ska etablera ett grundläggande socialt skyddsnät. Dokumentet ställer också krav på de medlemsländer som i dag inte har det. En effekt av den fria rörligheten har varit att EU-medborgare flyttar till ­rikare medlemsländer för att fly ­undan fattigdom och misär i det egna landet. Det är inte långsiktigt hållbart att vissa länder, som Sverige, erbjuder ett starkt socialt skyddsnät medan länder som Rumänien och Bulgarien inte gör något för att bryta marginaliseringen av människor i socialt utsatta grupper.

Den sociala pelaren ställer därför högre krav på alla medlemsländer att leva upp till rimliga krav på ­sociala rättigheter för alla medborgare. Både Tyskland och Frankrike leds nu av politiker som vill se ett mer fördjupat samarbete och ett ökat ansvarstagande för att möta EU:s stora utmaningar, inom det sociala området men också andra politikområden som klimatfrågan, flyktingsituationen och försvars- och säkerhetspolitik. När denna ”EU:s kärna” på ett så tydligt sätt tar sig an framtidsfrågor ska inte Sverige stå vid sidan av och se på.

Detta är utan tvekan en möjlighet för Sverige att visa ledarskap för ett socialt hållbart EU. En effekt av den fria rörligheten har varit att EU-medborgare flyttar till rikare medlemsländer för att fly undan fattig­dom och misär i det egna landet. Det är inte långsiktigt hållbart att vissa länder, som Sverige, erbjuder ett starkt socialt skyddsnät medan länder som Rumänien och Bulgarien inte gör något.