Gästkrönika i Nerikes Allehanda: Norska chips, glögg och EU …

captureGästkrönika publiceras i Nerikes Allehanda:

I förra veckan gick det att läsa rubriken ”norsk hovrätt avgör vad som är chips” på Dagens Nyheters hemsida. Den som föll för klickbetet kunde i artikeln läsa om en varumärkestvist där ett företag hävdar ensamrätt till det fullkomligt underbara norska ordet ”potetgull”, som kan jämföras med guleböj.

När jag läste rubriken kunde jag inte undgå att tänka på hur reaktionerna varit om den i stället varit ”EU-domstolen avgör vad som är chips”. Framför mig såg jag hur allsköns politiker och opinionsbildare skulle ha uttalat sig – mer eller mindre informerat – om att EU har gått för långt, och tappat fokus på de viktiga frågorna.

Vi kan ta ett exempel från nu i höstas, när det på många etablerade svenska nyhetssidor hette att EU hade förbjudit glögg. ”Århundraden av svensk tradition ska nu bara krossas av Bryssels byråkrater”, skrev tv-kändisen och gastronomen Edward Blom. En annan nyhet som kom kort därpå, fick däremot inte alls lika stor spridning. Det var nyheten om att man rapporterat fel, och att EU inte alls ska förbjuda glögg.

Ingen skugga ska falla på Edward Blom för spridandet av desinformationen, han kan ju rimligen inte hållas ansvarig för faktakollen på Sveriges nyhetsredaktioner. Problemet är vilka knappar man trycker på hos befolkningen, när man i hans position går ut och kräver Swexit på en nyhet som faktiskt inte är sann.

EU kallas av vissa för en byråkratisk soppa där beslut tar alldeles för lång tid att fatta och under alltför komplicerade former. Av andra pekas unionen ut som en nyliberal maskin, som med snabba beslut bakom stängda dörrar kör över medborgarna. Ibland känns det som att EU har reducerats till någon typ av slagpåse man kan projicera vilken ideologisk Leviathan som helst på.

Låt oss då prata allvar om EU:s beslutsfattande i förhållande till det så ofta påstådda avgrundsdjupa demokratiska underskottet. Anledningen till att EU:s beslutsfattande i de stora frågorna tar lång tid, och uppfattas som krångliga, är för att garantera demokrati. De allra flesta beslut på EU-nivå kan inte fattas om inte Europaparlamentet, EU-kommissionen och medlemsstaternas regeringschefer har enats i en kompromiss.

Jämfört med andra stora demokratier är det inte konstigt. Den amerikanska politiska processen kan också vara långdragen och snårig, men syftar ytterst till att begränsa presidentens makt. Något vi kan vara otroligt glada för i dessa dagar.

Att det amerikanska systemet ser ut som det gör diskuterades, stöttes och blöttes i månader innan valet av svenska medier. Swing-statater, elektorat, senatorer, senat, representanthus, rådgivare – ja allt skulle förklaras för den oinvigde svenska medborgaren. Tänk om man lagt ens en tiondel av den rapporteringen på att förklara det kommande valet av Europaparlamentets talman.

Under det påstådda glöggbeslutet från EU, tog TV4 Nyhetsmorgon upp nyheten. Den som får uttala sig om ärendet är en sommelier. Man undrar om någon ens tänkte på att höra av sig till EU-kommissionens svenska kontor, som ju mer spridning den felaktiga nyheten fick, blev tvungna att gå ut med en rättelse.

Media och mediepersonligheter har en otroligt viktig roll i opinionsbildningen, även utanför ledarsidorna. På förekommen anledning har jag tagit mitt ansvar, och välkomnar i veckan ett 30-tal journaliststudenter att besöka mig och Europaparlamentet. Det jag hoppas få i gengäld, är en nästa generations journalister med ett större intresse för EU, och en större förståelse.