Debattartikel i UNT: Fler bör åka på Erasmus

CaptureUtbytesprogrammet har skapat den första europeiska generationen. Sverige får nu inte gå miste om Erasmus+, skriver Cecilia Wikström (L) i UNT (se även pdf).

I år firar Erasmus, EU:s utbytesprogram för studenter, 30 år.

Programmet, som symboliskt döpts efter en viktig europé – Erasmus av Rotterdam – är utan tvekan EU:s mest kända utbytesprogram.

Men väldigt få i Sverige utnyttjar denna revolutionerande möjlighet att skaffa sig internationell erfarenhet. Medan 40 procent av de danska studenterna genomför en del av sin utbildning utomlands så tar bara 14 procent av de svenska studenterna chansen.

Därigenom missar de möjligheten att samla på sig internationell erfarenhet, vilket ofta efterfrågas i arbetslivet.

Erasmus visar vad EU:s medlemsländer kan uppnå när de samarbetar med en tydlig vision. Precis som med resten av EU-samarbetet har ambitionerna växt med tiden. I dag möjliggör Erasmus+, som programmet heter i dag, utbyten för högskolestudier, men även möjligheter till praktik och sportverksamhet. Vid programmets start 1987 åkte 3 244 studenter från hela Europa på utbyten. I dag tar över en kvarts miljon europeiska ungdomar chansen att åka på studieutbyte, praktik eller som lärling utomlands varje år.

EU räknar med att programmet kommer att komma totalt fyra miljoner européer till gagn fram till år 2020.

Det Erasmus erbjuder är konkreta chanser för Europas unga att berika sig med språkkunskaper, studier och internationell erfarenhet. Det leder till nya erfarenheter, perspektiv och färdigheter. Men framförallt överbryggar dessa utbyten de kulturella olikheter som alltför ofta håller EU:s medborgare åtskilda. Genom Erasmus-programmet kommer många unga för första gången i kontakt med sin europeiska identitet, och knyter livslånga vänskapsband över nationsgränserna.

EU-kommissionens undersökningar har visat att nio av tio Erasmus-studenter känner sig mer europeiska än innan de påbörjade sina studier, nästan nio av tio säger sig vara mer medvetna om de gemensamma europeiska värderingarna och över nio av tio menar sig ha blivit mer toleranta.

Det är ingen överdrift att hävda att Erasmus faktiskt skapat den första, verkligt europeiska generationen.

Över var tredje av de före detta Erasmus-studenterna har en partner med en annan nationalitet än sin egen, jämfört med knappt en av tio av de som stannade hemma under sina studier. 27 procent av Erasmus-studenterna träffar faktiskt sin partner under utbytestiden. Baserat på det har EU-kommissionen uppskattat att det har fötts över en miljon ”Erasmus-babies” sedan programmet startades!

För oss liberaler är bygget av ett öppet och enat Europa en konkret vision i vår världsbild. Vi vet att detta inte bara kräver politiskt samarbete, utan också att Europas medborgare ges möjligheter att lära känna och vara en del av vår mångfacetterade kontinent.

För Sveriges del har öppenhet och utbyten med omvärlden varit en av grundstenarna till vår ekonomiska och politiska framgång på världsarenan.

Därför bör ett ökat svenskt deltagande i Erasmusprogrammet vara en större nationell prioritet vilket förordar flera krafttag:

1. Vi måste se till att Erasmus kommer fler till gagn. I dag kommer utbytesstudenter i mycket hög grad från familjer med akademisk bakgrund medan andra studenter med annan social bakgrund har mycket lägre benägenhet att söka till Erasmus. Sverige bör satsa på informationskampanjer för studievägledare i gymnasie- och högskolan för att fler ska känna till möjligheterna till utlandsstudier. Detta är viktigt, inte minst för att nå ut till de grupper som i dag är de mest isolerade från EU:s alla fördelar. I grunden är detta en fråga om jämlikhet: att EU:s offentliga medel ska komma alla till gagn, oavsett social bakgrund.

2. Använd Erasmus+ för att öka språkkompetensen. I en globaliserad tid är Sverige bara så starkt som sina internationella relationer. I det är språk en nyckelkompetens. Engelskan är världsspråket, men med ett Storbritannien som lämnar EU och ett USA som alienerar sig från Europa kommer vi även behöva bygga upp bättre relationer med franska och tyska kolleger. Här kan inte svenska studenter halka efter utan måste anpassa sig efter världens och Europas nya verklighet.

3. Uppmuntra våra ingenjörer och teknologer att studera i Europa. Det är i dag huvudsakligen studenter inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen som tar del av Erasmus+. Det är bra och tillhör ämnenas natur. Men bara nio procent av våra högskoleingenjörer har internationell erfarenhet. Samtidigt är de mest framgångsrika och innovativa tekniska företagen och labben i dag synnerligen internationaliserade. Våra programmerare och ingenjörer har allt att tjäna på att ta sig utomlands, då språkkunskaper och internationella kontakter spelar stor roll för de tekniska framstegen.

Sverige, som under så lång tid tjänat på öppenhet mot omvärlden, får inte gå miste om fördelarna med Erasmus+.

Det europeiska engagemanget börjar och slutar med vad framtida generationer har för relation till Europa och de andra medlemsländerna.

Cecilia Wikström, Europaparlamentariker (L)