Debattartikel i NA: Internationellt ledarskap med Trump i Vita huset

7Debattartikel i Nerikes Allehanda (se även pdf):

Vi är nu några få timmar in i Donald Trumps presidentskap. Åtskilliga spaltmeter har skrivits om den osäkerhet Trumps nycker i utrikespolitiken betyder för internationell handel och internationellt samarbete.

Vi är nu några få timmar in i Donald Trumps presidentskap. Åtskilliga spaltmeter har skrivits om den osäkerhet Trumps nycker i utrikespolitiken betyder för internationell handel och internationellt samarbete. Han har på ett odiplomatiskt manér pratat i telefon med en rad relativt förvånade världsledare. Han har ömsom fördömt ömsom prisat olika länder och dess ledare. Internationell handel under en regelbaserad liberal världsordning, och det svåra arbetet att få världens länder att samarbeta mot klimatförändringarna, har han avvisat för en luddig America First-politik.

Egentligen har han valt att förkasta alla utmaningar som kräver internationellt samarbete som bagateller eller bluffar. Därigenom har han undergrävt amerikanskt internationellt ledarskap. Med Trump i Vita huset riskerar vi att förlora det USA som agerat för samarbete, tydliga regler och gemensamma värderingar. Osäkerhet kring var USA står, som ifrågasättandet av klimatvetenskapen eller försvaret av Baltikum, leder till ett maktpolitiskt vakuum som ivrigt tas i anspråk av andra aktörer. Med dem skrivs även världsarenans värderingsagenda om.

För oss som tror att världen tjänar på öppenhet och internationellt samarbete är det en mycket oroande utveckling.Men för EU och Europa har en fråga skakat om våra medborgare och medlemsländer speciellt. Amerikansk utrikespolitik ställer sig numer inte självklart bakom europeiskt samarbete och integration. Trump beskriver EU som ett politiskt verktyg för Tyskland och uppmanar andra EU-länder att följa Storbritannien ut ur EU. NATO – hörnstenen i transatlantisk säkerhetspolitik och mer relevant än någonsin – är en förlegad företeelse. Därmed ifrågasätter han den handels- och säkerhetspolitiska ordning som gällt sedan slutet av andra världskriget och som ligger som grund till mycket av vår stabilitet och socioekonomiska utveckling.

För att parafrasera Angela Merkel betyder det att Europas öde nu ligger i våra egna händer.Samtidigt som Trumps valseger och fortsatta utspel har satt amerikanskt internationellt förtroende och ledarskap i gungning och Europa ser ut att stå ensammare sker en bredare maktförskjutning i världen. Utvecklingen är inte chockartad som Trumps valseger men trenden är tydlig. Var för sig kommer de europeiska ländernas relativa ekonomiska och politiska inflytande minska på världsarenan.

EU:s största ekonomi Tyskland kommer inte vara stor längre när andra ekonomier utvecklas i rask takt. Ett isolationistiskt Storbritannien kommer inte att ta ledartröjan.Trots komplexiteten och föränderligheten är vägen framåt för Europas länder i den här nya världen självklar. Ett enat EU är världens största ekonomi. Ett enat EU som tar ett internationellt ansvar och visar på ledarskap för att styra oss mot de stora globala utmaningarnas lösningar.

Låt Europa visa vägen i klimatdebatten, i flyktingfrågan och i världshandeln.Vi och resten av världen tjänar på att vi antar rollen och visar det ansvar som kommer med internationellt ledarskap. Vi måste släppa kortsiktigheter för att se till att framtiden inte blir den mörka dystopi som lurar bakom populisternas och de auktoritära ledarnas retorik. Vi måste ta vårt ansvar, för såväl oss själva och vårt öde som för resten av världen. För mig är ett enat Europas framtida roll som världsledande självklar. Det är dags för Europa att anta utmaningen som ligger utstakad framför oss. Vi har ingen tid att förlora.

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker