Wikström (L) på internationella flyktingdagen: Polen, Tjeckien och Ungern bör dras inför EU-domstol

3Pressmeddelande från Liberalerna i Europarlamentet

Antalet människor på flykt i världen är återigen fler än någonsin. Siffran är nu uppe vid 65,6 miljoner flyktingar, enligt UNHCR. Samtidigt startar EU-kommissionen nu ett överträdelseförfarande mot Polen, Ungern och Tjeckien för att de vägrar ta emot flyktingar som ska omfördelas från Grekland och Italien, och därmed bryter mot EU:s omfördelningsöverenskommelse. Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) kommenterar:

– Jag arbetar intensivt med att få på plats en rättvis fördelning av asylsökande mellan alla Europas länder, och en rättssäker och human asylprocess för dem som söker skydd i Europa. Men lagstiftning är till för att följas och jag välkomnar att EU-kommissionen nu inleder ett överträdelseförfarande mot Tjeckien, Ungern och Polen för att de vägrar visa solidaritet med såväl flyktingarna som har tagit sig till EU, som EU:s övriga medlemsländer.

– Vi får inte glömma bort vår egen historia, EU är ett fredsprojekt som byggdes upp i ruinerna av andra världskriget, när sextio miljoner européer var på flykt och sökte ett nytt land. Och om varje samhälle i Europa med 10 000 invånare under 2015 hade tagit sin del av ansvaret för flyktingkrisen så hade de fått 30 asylsökande var. Det kan inte vara oöverstigligt!

I samband med den internationella flyktingdagen deltar Wikström på onsdagen vid en högnivåkonferens om migration, där hon finns med på talarlistan tillsammans med EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, EU:s höga representant för utrikes- och säkerhetsfrågor, Federica Mogherini och EU:s migrationskommissionär Dimitris Avramopoulos.

För mer information kontakta:
Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

linda.aziz@ep.europa.eu

+32 486 94 76 82

I Borås tidning inför Internationella flyktingdagen: Så bör EU:s nya asylsystem byggas upp

Mitt europaLäs artikeln i webbtidningen här. Läs pdf här.

På tisdag, på den internationella flyktingdagen, finns det anledning att reflektera över de senaste årens flyktingvåg till Europa, med de stora saker vi åstadkommit och de utmaningar som ligger framför oss.

De krig och konflikter som ligger bakom att många människor i dag flyr har tyvärr inte ändrats nämnvärt. Syrien är fortfarande ett inferno av oljefatsbomber och elände för den civila befolkningen, liksom det varit de senaste sex åren.

läs mer…

Cecilia Wikström i SVT Forum: Finns Macron-effekten?

SVT forum macronHur EU-samarbetet kan påverkas av Emmanuel Macron som Frankrikes president diskuteras av EU-parlamentarikern Cecilia Wikström (L) och Svenska Dagbladets journalist Theresa Küchler.

Den franske presidenten är mest inriktad på att stärka samarbetet inom eurozonen dit Sverige ju inte hör. Och inte finns det några planer på att Sverige ska gå med heller.

Cecilia Wikström (L) menar att Sverige måste vara aktivt och komma med förslag, till exempel på det sociala området, för att vi inte ska hamna i utkanten utan inflytande.

Se hela inslaget här.

Wikström i replik i Dalademokraten: Jag vill inte se Sverige ännu mer isolerat från de viktiga beslut som fattas i EU

dalademokratenLars Adaktusson (KD) slår in öppna dörrar när han kritiserar EU-kommisionens diskussionsunderlag om att upprätthålla en social pelare, menar Cecilia Wikström (L), som inte vill se att Sverige ställer sig utanför en sådan diskussion.

Adaktussons replik till mig i DD (13/6) slår in öppna dörrar. EU-kommissionens presentation, eller snarare diskussionsunderlag, om att upprätta en social pelare, föranleder varken den kritik eller den oro som Adaktusson framför.

Adaktusson är orolig för att EU ska gå för långt: frångå subsidiaritetsprincipen, diktera familjens privata angelägenheter och slutligen kommer han fram till att det enda sättet att ”återvinna medborgarnas förtroende” är att EU retirerar, att EU:s befogenheter inskränks och att det därför är bäst för Sverige att ställa sig utanför EU: innersta kärna.

Liberalerna ser positivt på EU-kommissionens vilja att ta sig an de svåra frågorna om social orättvisa och ojämlikhet i EU. Vi menar att uppgivenhet och passivitet är fel väg att gå. Istället bör EU gemensamt lösa de gränsöverskridande utmaningar som vi står inför och förbättra vardagen för EU:s över 500 miljoner medborgare.

Förslaget om en social pelare innebär inte ny lagstiftning, utan är i praktiken ett slags diskussionsunderlag som pekar på en möjlig lägstanivå för sociala krav som man borde kunna ställa på medlemsländerna ifråga om anställningstrygghet, arbetsmarknad och försörjningsstöd. Jag tror att även Adaktusson håller med mig i sak att det är högst befogat att krav ställs på exempelvis Rumänien att tillgodose den romska minoritetens grundläggande behov för att kunna leva i sitt eget land, i stället för att resa till Sverige för att tigga.

Det händer mycket positivt i EU just nu. I motsats till vad Adaktusson säger så är stödet för EU högre bland medborgarna än vid finanskrisens start 2008: 57 % i EU, och 65 % i Sverige. Stödet från medborgarna för att EU ska göra mer på områden som migration, klimatfrågan, arbetsmarknadsstrategi och brottsbekämpning är överväldigande – och ökar, enligt Eurobarometerundersökningen i maj i år.

Med Emmanuel Macrons seger i Frankrike ser vi hur en helt ny mittenpolitik växer sig stark. Vi som ställer oss bakom nutidsanpassade idéer, nya koalitioner och handlingskraftiga initiativ inspireras inte av den bakåtsträvande strategi som Adaktusson förespråkar.

I en tid när Storbritannien är på väg att lämna EU skulle det vara allvarligt om Sverige ställer sig utanför utformningen av en europeisk social pelare. Jag vill inte se ett Sverige som är ännu mer isolerat från de viktiga besluten som fattas på EU-nivå. Genom att engagera oss i diskussionen om den sociala pelaren, kan vi vara med om att bygga ett framtida EU som gör livet bättre för alla våra medborgare.

Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker

Debatt Länstidningen Södertälje: En social pelare är nödvändig

södertäljeEn viktig socialliberal princip är att marknadsekonomi fungerar som bäst när den kombineras med ett effektivt socialt regelverk. Detta har varit liberalernas politik i Sverige under en mycket lång tid.

Redan för hundra år sedan var det svenska liberaler som genomförde de första sociala reformerna, som gav löntagare rimliga sociala rättigheter på arbetsmarknaden. Detta betydde mycket för framväxten av Sverige som välfärdsland. Med EU-kommissionens nya förslag till europeisk socialpolitik – kallat den ”sociala pelaren” – har vi möjligheten att ta första steget mot att samma grundläggande sociala trygghet kommer att kunna räckas till de många miljoner européer som idag lever utan den.

läs mer…

Wikström (L): Dags för Storbritannien att visa på ödmjukhet, lyhördhet och öppenhet för kompromisser inför Brexit-förhandlingarna

3

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) kommenterar resultatet av Storbritanniens nyval:

– Theresa Mays så kallade hårda Brexit-linje, där Storbritannien skulle lämna tullunionen och EU:s inre marknad och begränsa invandringen, är nu kraftigt försvagad.  Om Storbritannien vill ha ett konstruktivt förhållande till EU måste man nu, oberoende av vem som kommer att leda förhandlingarna, sluta att ensidigt diktera kraven mot EU.

– Det är dags för den brittiska regeringen att visa på ödmjukhet, lyhördhet och kompromissvilja. Det är inte bara terrorbekämpning som görs bäst genom att samarbeta internationellt, utan alla gränsöverskridande problem som Europas länder står inför, som den globala uppvärmningen, flyktingsituationen och arbetet för att skapa ekonomisk tillväxt.
– EU står samlat och redo att påbörja Brexit-förhandlingarna med Storbritannien så snart landet har överbryggat den politiska  instabilitet som valresultatet har skapat. Vi kommer att jobba intensivt för att på de knappt två år som återstår av utträdesförfarandet nå en så bra överenskommelse som möjligt med Storbritannien. Målet måste vara en civiliserad skilsmässa med bibehållen respekt för varandra, säger Wikström.

 

För mer information, kontakta:
Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

+32 486 94 76 82

linda.aziz@ep.europa.eu

Gästkrönika i NA: Då borde fler plugga i utlandet

Gästkrönika publicerad i NA (.pdf).

Genom Erasmusprogrammets 30-årsjubileum får vi chansen att reflektera över vad tre decenniers studieutbyten i Europa gjort med vår kontinent.

Förutom en större mängd samlad kunskap om andra länder och kulturer har Erasmus byggt ett Sverige där Europa är närmare och mer tillgängligt för ungdomar. De Erasmusgenerationer som nu växer fram skiljer sig markant från tidigare generationer. Det är en grupp som har vänner över hela vår kontinent, som åker till London och Paris lika naturligt som till Stockholm, och som i större utsträckning ser sig inte bara som svenskar utan också som européer. läs mer…

Debatt Sydsvenskan: Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm

Sydsvenskan_studenter_artikel

Se länk till artikeln här.

Nu springer mängder av gymnasister ut och lämnar skolans värld, till studentsångens toner om en ljusnande framtid. Men för en del blir starten på vuxenlivet tuff.
Ungdomsarbetslösheten är sedan länge ett stort problem i hela EU. För de drabbade innebär det förlorade chanser att skapa sig ett liv, en egen försörjning och att kunna bidra till sin egen och andras utveckling.
Lösningen är inte fler statliga jobb, utan bättre förutsättningar för tillväxt, innovation och företagande.
EU har genom en rad insatser bidragit till att minska arbetslösheten. EU:s ungdomsgaranti, som innebär att samtliga länder inom EU har lovat att alla under 25 år ska erbjudas jobb, praktik, utbildning eller lärlingsutbildning inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa, är en sådan insats. De senaste siffrorna kommer från 2015 och då använde sig 3,5 miljoner unga av garantin.
Ungdomsarbetslösheten i EU sjunker, från 24,4 procent år 2013 till 17,2 procent hittills i år. Utvecklingen i Sverige är i princip densamma, från 23,9 till 17,4 procent.
Men trots den positiva trenden står alltför många unga utanför arbetsmarknaden, med alla de negativa konsekvenser som det för med sig både för den som inte får jobb och för samhället i stort. Det är också tydligt att det finns en klar nord-sydlig uppdelning inom EU, där Tyskland och Sverige har lägst ungdomsarbetslöshet medan Grekland, Spanien och Italien ligger högst.
Politiker kan inte skapa alla jobb, men vi kan ge förutsättningar för en blomstrande ekonomi och hög sysselsättning. För att det ska bli verklighet krävs dels tydligare och enklare regler, dels ekonomiska incitament för investeringar som i längden skapar jobb. Politiker måste ge ungdomar de verktyg och de möjligheter som behövs för att kunna stå på egna ben och forma sin egen framtid. Därför krävs nu genomgripande reformer:
1. Arbetsmarknaden måste anpassas efter arbetet, inte tvärtom. Dagens svenska arbetsmarknadsregler är anpassade för 1960 års ekonomi, med stora industriella arbetsgivare. Det har skapat en situation där de äldre sitter på trygga anställningar och med omfattande sociala skyddsnät, medan unga har svårt att få sitt första jobb. Botemedlet är en flexiblare arbetsmarknad, där den sociala tryggheten kan anpassas till såväl kortare som längre anställningar. Detta har Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron insett, och det borde alla EU:s länder ta efter.
2. Ungas ingångslöner måste sänkas. Sverige kan lära sig mycket av Tyskland när det gäller enkla jobb, som säkerställer att de som saknar högre utbildning kan vara kvar på arbetsmarknaden. Enkla jobb utgör framförallt viktiga möjligheter till ett första arbete med värdefull arbetslivserfarenhet för den som nyligen har gått ut skolan. Idag är höga ingångslöner ett av problemen i Sverige för de unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Med lägre ingångslöner kan arbetsgivare uppmanas anställda yngre personer utan erfarenhet.
3. Nya företag får inte tyngas av byråkrati. En stor del av de jobb som unga kan ta finns i små och medelstora nystartade företag. Deras möjlighet att växa begränsas idag av alltför nationella regler och lagar som måste bli mindre omfattande. En betydande del av ungdomsarbetslösheten hänger utan tvekan ihop med en bristande integration av många utlandsfödda som saknar utbildning. För dem är möjligheten att bli förtagare en viktig väg till självförsörjning och integrering. Statistik visar att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller att starta nya företag i EU, något som pekar på att företagande är ett viktigt instrument för etablering, egen försörjning och ökad integration.
Dagens frihetslängtande gymnasister springer inte bara ut i Sverige, utan i hela Europa. Arbetar EU:s medlemsländer tillsammans för att tillåta människor och företag att blomstra på sina egna villkor, försvara den fria rörligheten, och förenkla byråkratin så kan EUåstadkomma mycket när det gäller ungas chanser till jobb och egen försörjning. Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm.

 

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker