Nyhetsbrev #91: Valrörelse på frammarsch

 – Ja till EU-kommissionens aktivering av Artikel 7 mot Polen

 – Storbritanniens utträde ur EU fortsätter dominera i parlamentet

 – Sommartid och vintertid

 – Valrörelse på frammarsch

 – Ny praktikant på kontoret

Hej vänner!

Ja till EU-kommissionens aktivering av Artikel 7 mot Polen
De senaste åren har utvecklingen i Polen tagit en mycket oroväckande vändning åt det antidemokratiska hållet. Gränserna har stängts och asylsökande är inte välkomna trots att EU:s medlemsländer har beslutat om en omfördelning av flyktingar inom EU. De statliga oberoende redaktionerna rensas ut och i somras röstade det polska parlamentet för en politisering av rättsväsendet.

I slutet av förra året markerade EU-kommissionen mot Polen genom att för första gången i EU:s historia inleda en process för att aktivera Artikel 7 i Lissabonfördraget, som även går under namnet ”atombomben”. Om Artikel 7 verkställs skulle det innebära att Polen förlorar sin rösträtt i ministerrådet. Kommissionens agerande visar på graden av allvar i Polens utveckling och markerar tydligt mot den auktoritära riktningen.

Det var glädjande att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter i veckan röstade för att ställa sig bakom kommissionens beslut att inleda process för aktivering av Artikel 7. Det är bra att utskott i Europaparlamentet backar upp EU-kommissionen i en fråga som i grunden handlar om att bibehålla ett demokratiskt EU.

läs mer…

Wikström (L): om militärer i förorten och transnationella listor inom EU

När Storbritannien lämnar EU kommer britternas stolar i EU-parlamentet behöva fyllas. Flera förslag kring hur dessa ska fördelas har presenterats. I veckans avsnitt från Europaparlamentet pratar Cecilia Wikström (L) och vårens praktikant Caroline Rhawi om varför transnationella vallistor till EU-parlamentet är rätt väg att gå. Hemma i Sverige öppnade nyligen statsminister Stefan Löfven för att sätta in militär i förorten och även detta bemöts i veckans avsnitt.

Programledare: Linda Aziz

Replik i SVD: ”KDU bör stå för att de vill avskaffa asylrätten”

Christian Carlsson, KDU, verkar skämmas över att tala klarspråk om det han föreslår, att helt avskaffa asylrätten. I sin retorik försöker han hävda att det vore till gagn för dem som behöver fly vilket är rent nonsens, skriver jag i SVD.

På SvD Debatt den 25 januari skriver KDU att de vill införa ett system för kvotflyktingar till Sverige. Man kan konstatera att de sparkar in öppna dörrar eftersom Sverige har redan ett kvotflyktingssystem där vi under 2018 kommer att ta emot 5000 personer. Det som artikeln egentligen handlar om är dock att de vill avskaffa Genèvekonventionen och den individuella asylrätten som såväl liberaler som kristdemokrater genom åren har stått i främsta ledet för att värna.

Det är uppenbart att alla som för fram denna åsikt tycks skämmas en aning för den eftersom den aldrig uttrycks i klartext. I stället försöker man desperat att klä ett förslag, som är så radikalt att det inte är verklighet i något västerländskt land, i en retorik där det hävdas att det vore till gagn för dem som behöver fly, vilket är rent nonsens. läs mer…

Debattartikel i SVD med Björklund och Forsell: ”Sverige stärks om vi går med Merkel och Macron”

EU står nu inför det viktigaste vägskälet sedan unionen grundades: fördjupat samarbete eller uppluckring. Vi ser med oro på att övriga partier i riksdagen vill att EU ska växla ner samarbetet när det finns stora utmaningar som länderna inte kan lösa själva, skriver Jan Björklund och Cecilia Wikström från Liberalerna samt Joar Forsell från Luf i SVD. (se även pdf)

Den europeiska unionen grundades mot nazism och fascism för att försvara friheten i Europa. Över en halv miljard européer är i dag invånare i denna liberala frihetsunion som säkrar både välstånd och trygghet i våra länder. De senaste åren har utmaningarna för Europasamarbetet varit mycket stora. Den ekonomiska krisen har gjort att många européer tappat framtidstro och tron på att EU kan lösa samhällsutmaningar. Flyktingkrisen har inneburit en stor prövning för Europas länder och populister och främlingsfientliga krafter har inte dragit sig för att ställa människor mot människor. I spåren av sammanbrottet i Mellanöstern har brutala terroristdåd där oskyldiga människor mördats drabbat flera europeiska länder. I denna tid ropar många på mindre europeiskt samarbete; det finns krafter som vill att länder ska sluta sig mot omvärlden. läs mer…

Nyhetsbrev #90: Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

– Hallå från Göteborg

– Kriget i Jemen måste få ett slut

– Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

– Tack för att ni mejlar!

 

Hallå från Göteborg,

Jag avslutar arbetsveckan med en snabbvisit i Göteborg, där jag deltar i flera event. Bland annat deltog jag i går vid ett seminarium vid stadsbiblioteket om asyl- och migration och i dag öppningstalar jag vid det europeiska ungdomsparlamentet som pågår i helgen vid Chalmers.

– Kriget i Jemen måste få ett slut

I Europaparlamentet ägnar jag som ni vet en stor del av mitt engagemang och arbete åt migrations- och asylpolitik, och jag slås ofta över det mycket tydliga sambandet mellan antalet människor på flykt och antalet konflikter och kriser i världen. Till följd av kriget i Syrien och en rad andra konflikter i Mellanöstern, upplevde EU år 2015 och därefter ett stort inflöde av människor på flykt. Men från världens just nu största humanitära kris ser vi inga flyktingar i EU.

Kriget i Jemen har inte låtit höra talas om sig särskilt mycket i vare sig svenska eller europeiska medier. Jemenkonflikten, som hade sitt ursprung i inrikespolitiska motsättningar mellan shiamuslimska Huthi-rebeller och de sunnistödda regeringsstyrkorna, har utvecklats till ett ombudskrig mellan Iran och Saudiarabien. Detta geopolitiska spel har lett till att Jemen i dag betecknas som 2017 års största humanitära kris av FN.

Det är tid för världssamfundet att intensifiera arbetet mot en lösning på konflikten i Jemen. Aldrig förr har så många människor i världen varit på flykt. Att aktivt arbeta med att minska spänningar i olika konflikter är ett viktigt verktyg för att minska antalet människor som tvingas att fly. Samtidigt måste EU stå beredda för att ta emot de som inte kan stanna i sina hemländer.

Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

Min partiledare Jan Björklund och partivännen Christer Nylanders krav på att stärka de moderna språkens ställning i den svenska skolan är en annan viktig nyhet som jag vill belysa.

I en globaliserad tid är Sveriges konkurrenskraft och möjligheter att förbli ett framgångsrikt land helt beroende av starka internationella relationer. Flerspråkighet är en nyckelkompetens. Engelskan är  ett världsspråk, men med ett Storbritannien lämnar EU och ett USA avskärmar sig från Europa, kommer vi att behöva bygga upp bättre relationer med franska, tyska, italienska och andra europeiska kollegor. Här kan inte svenska studenter halka efter utan måste anpassa sig efter världens och Europas nya verklighet.

I EU:s språkstrategi ingår det att varje ung medborgare bör kunna två moderna språk utöver sitt modersmål. svenska ungdomar måste utbildas till att kunna stå sig väl i konkurrensen om de globala jobben och vara en självklar del av EU:s kärna. Det är dags för svenska skolledningar att ta krafttag och återupprätta språkens betydelse i skolan.

– Tack för att ni mejlar!

Ni är många som brukar svara på mina nyhetsbrev eller som skickar in frågor rörande EU-lagstiftning, och detta uppskattar jag oerhört. Fortsätt med det, jag svarar så fort jag har en stund över!

Med dessa ord önskar jag er en fin helg!

Cecilia Wikström

 

Wikström (L): Varje ung svensk bör kunna två språk utöver sitt modersmål

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) välkomnar partiledare Jan Björklund och partivännen Christer Nylanders krav på att stärka de moderna språkens ställning i den svenska skolan. Wikström kommenterar:

– I en globaliserad tid är Sveriges konkurrenskraft och möjligheter att förbli ett framgångsrikt land helt beroende av starka internationella relationer. Flerspråkighet är en nyckelkompetens. Engelskan är  ett världsspråk, men med ett Storbritannien lämnar EU och ett USA avskärmar sig från Europa, kommer vi att behöva bygga upp bättre relationer med franska, tyska, italienska och andra europeiska kollegor. Här kan inte svenska studenter halka efter utan måste anpassa sig efter världens och Europas nya verklighet.

– I EU:s språkstrategi ingår det att varje ung medborgare bör kunna två moderna språk utöver sitt modersmål. svenska ungdomar måste utbildas till att kunna stå sig väl i konkurrensen om de globala jobben och vara en självklar del av EU:s kärna. Det är dags för svenska skolledningar att ta krafttag och återupprätta språkens betydelse i skolan.

För mer information, kontakta:
Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

linda.aziz@ep.europa.eu

+32 486 94 76 82

Debattartikel i GP: Kriget i Jemen måste få ett slut

Debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten:

Kriget och den humanitära krisen i Jemen har inte lyckats skapa rubriker i europeiska medier, samtidigt betecknas den som 2017 års största humanitära kris av FN. Nu måste världssamfundet ta krafttag för att få till en lösning och Europa stå redo för en ny flyktingvåg, skriver Cecilia Wikström (L).

I Europaparlamentet ägnar jag en stor del av mitt engagemang och arbete åt migrations- och asylpolitik, och jag slås ofta över det mycket tydliga sambandet mellan antalet människor på flykt och antalet konflikter och kriser i världen. Till följd av kriget i Syrien och en rad andra konflikter i Mellanöstern, upplevde EU år 2015 och därefter ett stort inflöde av människor på flykt. Men från världens just nu största humanitära kris ser vi inga flyktingar i EU.

Kriget i Jemen har inte låtit höra talas om sig särskilt mycket i vare sig svenska eller europeiska medier. The Economist kallade nyligen konflikten för ”kriget som världen ignorerar”. Jag konstaterar att det gäller åtminstone för vår del av världen. Jemenkonflikten, som hade sitt ursprung i inrikespolitiska motsättningar mellan shiamuslimska Huthi-rebeller och de sunnistödda regeringsstyrkorna, har utvecklats till ett ombudskrig mellan Iran och Saudiarabien. Detta geopolitiska spel har lett till att Jemen i dag betecknas som 2017 års största humanitära kris av FN. läs mer…

Nyhetsbrev #89: Dags för Ministerrådet att hitta en förhandlingsposition kring Dublinförordningen

Hej vänner,  

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum. läs mer…

Krönika i BT: Dags för EU-ledarna sluta acceptera att fyra länder blockerar förhandlingarna kring EU:s nya asylsystem

Krönika publicerad i Borås Tidning (se även pdf):

2017 kom EU-samarbetet att ånyo sättas på prov.

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna ( Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum.

Europaparlamentets position innefattar i korthet ett automatiskt omfördelningssystem, där medlemsländerna solidariskt delar på ansvaret att genomföra utredningar av de asylsökandes asylskäl på ett likvärdigt, rättssäkert sätt. Positionen innefattar också att medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i EU, tar ansvar för att registrera alla de flyktingar som kommer, och samtidigt upprätthåller säkerheten vid EU:s yttre gränser. läs mer…

Nyhetsbrev #88: 2018 – ett år av möjligheter

— 2018 – ett år av möjligheter
— Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
— En miljon erasmusbebisar har fötts

Hej vänner,
God fortsättning!

2018 – ett år av möjligheter
Jag har nu avklarat årets första arbetsvecka och det står klart att 2018 kommer att bli ett intensivt år. Inte bara med tanke på riksdags-, landstings- och kommunvalen i september, utan också för att Ministerrådet måste komma till en förhandlingsposition kring Dublinförordningen, så att EU kan få ett helt nytt asylsystem på plats så snart som möjligt.

Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
En annan politisk het potatis där vi snabbt måste nå större klarhet rör medborgarnas rättigheter i Brexit-förhandlingarna.

Det finns i dag uppskattningsvis 1,6 miljoner britter som bor i ett EU27-land, och 3,4 miljoner EU27-medborgare som bor i Storbritannien. Cirka 100 000 av dessa är svenskar. På båda sidor av den engelska kanalen lever dessa människor i stor osäkerhet runt deras framtida rättigheter. Situationen förbättras inte av händelser som när brittiska Home Office felaktigt skickade brev till EU27-medborgare och uppmanade dessa att flytta eller riskera deportering.

Vi får inte riskera medborgarnas rättigheter i vår ambition att snabbt gå vidare i förhandlingarna.
Det är därför viktigt att i förhandlingarnas andra fas prioriterar och snarast klargör medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. I min kapacitet som ordförande i utskottsordförandekonferensen och ordförande i utskottet för framställningar kommer jag i år att strida intensivt för ett ambitiöst avtal som garanterar medborgarna så långtgående rättigheter som möjligt, för att fortsätta värna den europeiska integration som britterna varit en del av, även efter detta utträde. Med anledning av detta träffar jag EU:s chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, nästa vecka.

En miljon erasmusbebisar har fötts
Jag vill avsluta med att lyfta EU:s utbytesprogram Erasmus+, som har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden. Programmet har nu funnits i över 30 år och under den här perioden har över nio miljoner europeiska medborgare taget del av det. Under tiden har det som från börjar enbart innefattade studentutbyten vidgats till att inkludera även volontärverksamhet, praktikprogram, utbildning för lärare samt samarbetsprojekt mellan universitet, organisationer och institutioner.

Vinsten är att unga européer har fått en ökad förståelse för omvärlden, fått vänner för livet, hittat ett jobb, lärt sig nya språk och kanske till och med bildat familj med en partner som man har träffat under utbytestiden. Faktum är att var fjärde erasmusstudent har funnit kärleken genom sin tid i ett annat EU-land, vilket har lett till att över en miljon erasmusbebisar fötts de tre senaste decennierna.

Jag hoppas att många unga och ambitiösa svenskar söker sig utomlands för att i en termin eller två ta del av alla möjligheter som Erasmus+ erbjuder.

Jag önskar er en jättefin helg!
Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker