Debatt Sydsvenskan: Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm

Sydsvenskan_studenter_artikel

Se länk till artikeln här.

Nu springer mängder av gymnasister ut och lämnar skolans värld, till studentsångens toner om en ljusnande framtid. Men för en del blir starten på vuxenlivet tuff.
Ungdomsarbetslösheten är sedan länge ett stort problem i hela EU. För de drabbade innebär det förlorade chanser att skapa sig ett liv, en egen försörjning och att kunna bidra till sin egen och andras utveckling.
Lösningen är inte fler statliga jobb, utan bättre förutsättningar för tillväxt, innovation och företagande.
EU har genom en rad insatser bidragit till att minska arbetslösheten. EU:s ungdomsgaranti, som innebär att samtliga länder inom EU har lovat att alla under 25 år ska erbjudas jobb, praktik, utbildning eller lärlingsutbildning inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa, är en sådan insats. De senaste siffrorna kommer från 2015 och då använde sig 3,5 miljoner unga av garantin.
Ungdomsarbetslösheten i EU sjunker, från 24,4 procent år 2013 till 17,2 procent hittills i år. Utvecklingen i Sverige är i princip densamma, från 23,9 till 17,4 procent.
Men trots den positiva trenden står alltför många unga utanför arbetsmarknaden, med alla de negativa konsekvenser som det för med sig både för den som inte får jobb och för samhället i stort. Det är också tydligt att det finns en klar nord-sydlig uppdelning inom EU, där Tyskland och Sverige har lägst ungdomsarbetslöshet medan Grekland, Spanien och Italien ligger högst.
Politiker kan inte skapa alla jobb, men vi kan ge förutsättningar för en blomstrande ekonomi och hög sysselsättning. För att det ska bli verklighet krävs dels tydligare och enklare regler, dels ekonomiska incitament för investeringar som i längden skapar jobb. Politiker måste ge ungdomar de verktyg och de möjligheter som behövs för att kunna stå på egna ben och forma sin egen framtid. Därför krävs nu genomgripande reformer:
1. Arbetsmarknaden måste anpassas efter arbetet, inte tvärtom. Dagens svenska arbetsmarknadsregler är anpassade för 1960 års ekonomi, med stora industriella arbetsgivare. Det har skapat en situation där de äldre sitter på trygga anställningar och med omfattande sociala skyddsnät, medan unga har svårt att få sitt första jobb. Botemedlet är en flexiblare arbetsmarknad, där den sociala tryggheten kan anpassas till såväl kortare som längre anställningar. Detta har Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron insett, och det borde alla EU:s länder ta efter.
2. Ungas ingångslöner måste sänkas. Sverige kan lära sig mycket av Tyskland när det gäller enkla jobb, som säkerställer att de som saknar högre utbildning kan vara kvar på arbetsmarknaden. Enkla jobb utgör framförallt viktiga möjligheter till ett första arbete med värdefull arbetslivserfarenhet för den som nyligen har gått ut skolan. Idag är höga ingångslöner ett av problemen i Sverige för de unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Med lägre ingångslöner kan arbetsgivare uppmanas anställda yngre personer utan erfarenhet.
3. Nya företag får inte tyngas av byråkrati. En stor del av de jobb som unga kan ta finns i små och medelstora nystartade företag. Deras möjlighet att växa begränsas idag av alltför nationella regler och lagar som måste bli mindre omfattande. En betydande del av ungdomsarbetslösheten hänger utan tvekan ihop med en bristande integration av många utlandsfödda som saknar utbildning. För dem är möjligheten att bli förtagare en viktig väg till självförsörjning och integrering. Statistik visar att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller att starta nya företag i EU, något som pekar på att företagande är ett viktigt instrument för etablering, egen försörjning och ökad integration.
Dagens frihetslängtande gymnasister springer inte bara ut i Sverige, utan i hela Europa. Arbetar EU:s medlemsländer tillsammans för att tillåta människor och företag att blomstra på sina egna villkor, försvara den fria rörligheten, och förenkla byråkratin så kan EUåstadkomma mycket när det gäller ungas chanser till jobb och egen försörjning. Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm.

 

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

 

Gästkrönika i Borås Tidning: Håll federalismens låga vid liv

CaptureGästkrönika i Borås Tidning (se pdf):

Många människor betraktar begreppet Europafederalist som något negativt och destruktiv och EU beskrivs som ett elitistiskt projekt. Ofta har jag hört exempelvis Sverigedemokrater svartmåla idén om ett federalt Europa.

Men precis som jag är kristen, svensk och Europé är jag är stolt över att kalla mig själv federalist. Därför blev jag extra glad när jag såg att Liberala ungdomsförbundet, LUF, gick ut under Europadagsfirandet den 9 maj och skrev en artikel till federalismens försvar i UNT.Men tanken om ett federalt EU är ingen elitistisk idé, utan faktiskt precis tvärtom. Federalism handlar om att EU ska byggas demokratiskt genom ett starkt folkligt politiskt deltagande, snarare än på en nivå där endast regeringschefer stiftar våra gemensamma lagar. Ett federalt EU skulle kännetecknas av större makt för de folkvalda i Europaparlamentet och mindre makt åt de slutna rummen och de hemliga besluten som fattas av ministrarna i Medlemsrådet. läs mer…

Debattartikel i Expressen med Ohlsson (L): Vi har inte råd att vara naiva längre

CaptureManchester är under attack, precis som Paris, Köpenhamn, Stockholm, Oslo, London, Nice, Bryssel, och andra städer. Nu är det dags för en gemensam europeisk underrättelsetjänst, skriver Birgitta Ohlsson (L) och Cecilia Wikström (L) i Expressen (se även pdf.)

På tisdagskvällen skakade sorg och skräck åter Europa. Den här gången var det främst tonåringar som självmordsbombaren hade som måltavla. För många var det första gången de var på konsert. Sorgen är ofattbar och våra tankar är hos de drabbade och deras anhöriga.

Men terroristen ville inte bara döda, skada och skrämma de många unga britter som var på plats för att se Ariana Grande. Han och hans eventuella medhjälpare riktade sig mot alla som tycker om att gå på konsert, äta på restaurang eller överhuvudtaget vistas på gemensamma platser. Terroristerna vill skrämma oss alla.

Den moderna terrorismen är ett globalt fenomen. Finansiering kan komma från sympatisörer i ett land, gömställena kan finnas i ett annat land och attackerna utföras i ett tredje. Därför måste EU:s medlemsländer möta hotet gemensamt.

läs mer…

NWT: Upplysningens hopp brinner starkare än någonsin

Hela artikeln finns här.

Vinsten för Emmanuel Macron i det franska presidentvalet är mer än en enskild persons framgång. Hans seger innebär ett nytt kapitel i Europas historia och ett bevis på att liberalismen kan segra över nationalismen.

Det är viktigt att Sverige inte bromsar de reformer som Macron presenterat för att förbättra och fördjupa EU-samarbetet. Bland annat har han föreslagit ett närmare militärt samarbete, vilket krävs mot ett mer aggressivt Ryssland i öst och mot terrorismen. Därtill vill han se en starkare bevakning av våra yttre gränser som också är nödvändig om den fria rörligheten i Schengen ska kunna försvaras.

För mig som liberal är segern också en verklig inspirationskälla. Genom sitt ambitiösa liberala program och folkrörelsen En Marche! (Framåt!) lyckades Macron samla väljare från både högern och vänstern. Han visade därmed att det inte bara är undergångsprofeterna i extrempartierna som klarar av att engagera politiskt. Tvärtom visade det sig att den franska folkrörelsen för EU, öppenhet och liberala värderingar var långt mycket starkare.

Även om Sverige kan vi lära oss något av Macrons seger. Sveriges tradition av att bygga pragmatiska kompromisser är känd långt bortom våra landsgränser. Det är dags att ta denna färdighet till nästa steg och dra lärdom av Macrons förmåga att övervinna blockpolitiken med pragmatiska, framtidsoptimistiska budskap. De svenska politiker som nu hyllar Macrons rörelse borde därför stå upp för samma mittenorienterade samarbete även i Sverige.

Nu väntar ett nytt parlamentsval i juni för Macron där han måste bygga en ny majoritet för att få igenom de genomgripande reformer som Frankrikes ekonomi är i desperat behov av. Strejker och motstånd mot alla typer av pragmatiska förändringar har lamslagit alla tidigare reformagendor. Att döma av den franska extremvänsterns agerande förbereder de sig på att ännu en gång motsätta sig alla reformer.

Därför måste den nyvalde presidenten nu ges ett tillräckligt parlamentariskt stöd för att verkligen klara av att förnya Frankrike.

Cecilia Wikström (L)

Europaparlamentariker

Debatt: Upplysningens hopp brinner starkare än någonsin

Läs artikeln på nättidningen här.

BT_Debatt_bild

Frankrike har nu valt en ljusare väg in i framtiden än Storbritannien och USA, skriver Cecilia Wikström (L).

Söndagens vinst för Emmanuel Macron i det franska valet är mer än en enskild persons framgång. Hans seger innebär ett nytt kapitel i Europas historia och ett bevis på att liberalismen kan segra över nationalismen.

Segertalet var fyllt med kraftig symbolik. På en av Frankrikes heligaste platser, vid nationalmuseet Louvren, spelades till min stora glädje EU-hymnen, komponerad av Beethoven, samtidigt som Macron äntrade scenen framför jublande anhängare.

läs mer…

Nerikes Allehanda: I Sverige röstade majoriteten av turkar mot Erdogans konstitution

Länk till artikeln på Nerikes Allehanda här.

Erdogan_krönika

Under den hetsiga valkampanj som föregick Turkiets folkomröstning om en ny konstitution tidigare i vår, försökte Erdoğans parti AKP göra allt för att övertyga turkiska medborgare bosatta i EU att rösta ja till förslaget. Nu när förslaget gått igenom ser vi hur Erdoğan alltmer befäster sig makt som en nutida sultan.

Vi kan vara glada över att majoriteten av de turkiska medborgarna i Sverige röstade emot en enväldig regim. Detta var dock inte fallet i exempelvis Nederländerna, Frankrike och Tyskland som alla har stora turkiska minoriteter i sina länder. I dessa länder vann ja-sidan.

läs mer…

Cecilia Wikström & Jan Björklund: Valet av Macron – en början på ett nytt EU

Läs artikeln på Aftonbladet här.

Aftonbladet_pic

DEBATT. Frankrike har i Emmanuel Macron valt en liberal president, som tror på Europa i en av EU:s tuffaste tider. Liksom Le Pen förlorade i söndags så gjorde Geert Wilders detsamma i Nederländerna i mitten av mars. UKIP går sannolikt bakåt i juni.

2017 kan bli året där frihet och öppenhet vinner över högerextremism och vänsterpopulismen i Europa. Förhoppningsvis ser vi en början för en ny tid för EU.

läs mer…

GP Debatt: Nu tar vi den franska liberala folkrörelsen till Sverige

GP Debatt (se pdf.)

Sällan har ett enskilt nationellt val betytt så mycket för hela vår union som det som nu avgörs på söndag i Frankrike. Det är ingen överdrift att beskriva valet som ett historiskt vägskäl om vilka principer som i framtiden ska definiera EU. Valet påminner oss också om att nya folkrörelser, likt Macrons En marche, kan uppstå ur andra idéer än enbart högerpopulism. Det bör vi ha med oss inför valet 2018 i Sverige, skriver Cecilia Wikström (L).

Historikern Anne Applebaum har tidigare beskrivit de tre scenarier som skulle fullborda den liberala kollapsen i västvärlden och den högerpopulistiska framgångssagan: Först Brexit, sedan valet av Donald Trump och till slut skulle verket fullbordas med att Frankrike valde högerextremisten Marine Le Pen till president. Nu verkar det dock som att den europeiska kontinenten – och stora delar av den anglosaxiska världen – kommer att gå skilda vägar, i motsats till Applebaums mardrömsprofetia. Vi har tidigare sett liberala motreaktioner i Österrike och Nederländerna. Nu pekar mycket på att Frankrike står på tur.

I Sverige har allt fler fått upp ögonen för Emmanuel Macron, trots att media länge rapporterat som om att Marine Le Pen vore den enda kandidaten. Macron är både arvtagare till liberalismen som rörelse och inger ett nytt framtidshopp. Han förenar idéerna hos både vänstern och högern i en ny liberal folkrörelse, där marknadsekonomi möter socialt progressiva värderingar. Han visar att liberalism inte enbart behöver vara kalkylerande rationalism, utan också kan vara en rörelse som bygger på social gemenskap, visioner och framtidstro. Det är denna liberalism som behövs för att överbrygga motsättningar mellan kulturer, generationer och samhällsgrupper. läs mer…

UNT Debatt: Splittra inte familjer

Debattartikel i UNT (se pdf)

Debatt Britter som bor i annat EU-land, och EU-medborgare som lever i Storbritannien, måste få fortsätta att leva på samma sätt som tidigare, efter Brexit, skriver Cecilia Wikström.

Om Brexit ska lyckas måste medborgarnas intressen komma allra först under de kommande förhandlingarna. Vi får aldrig riskera att Brexit äventyrar freden eller splittrar de familjer som i dag binds samman över nationsgränser.

Samtidigt måste Sverige nu ta chansen att omdefiniera sin roll i ett EU där Storbritannien inte längre kommer att vara en del. läs mer…