Debattartikel i UNT om Brexit: Medborgarnas rättigheter måste komma först

I Brexitförhandlingarnas andra fas måste vi snarast klargöra medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. Det skriver Cecilia Wikström i en debattartikel publicerad i UNT.

På luciadagen antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution med sin position i Brexitförhandlingarna. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i förhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen.

Förhandlingarna har präglats av Theresa Mays minst sagt röriga kabinett, med ministrar som försökt agera baksäteschaufförer i en redan mycket komplicerad dialog.

Men nyligen nådde man så ett avtal kring de tre förhandlingsfrågor som denna första fas har handlat om: Medborgarnas rättigheter, gränsen mellan Irland och Nordirland, och Storbritanniens finansiella åtaganden.

Den så kallade notan för britternas utträde ur EU har nu åtminstone omgärdats av ett ramverk om vad som ska betalas och hur det ska diskonteras.

Orden nota och räkning har använts flitigt, inte minst i brittisk press, för att beskriva britternas resterande finansiella åtaganden inom EU-samarbetet.

I själva verket är det inte alls någon straffavgift i den mening som ordet ”nota” riskerar att förmedla, utan endast betalningar för de åtaganden den brittiska regeringen gjort för längre tidshorisonter än sitt utträde 2019.

Det rör exempelvis gemensamma forskningsprogram och administrativa kostnader för EU:s myndigheter. Det exakta beloppet är ännu inte känt.

Det är också positivt att båda parter uttrycker sin strävan efter att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland. läs mer…

Krönika i Borås Tidning: En miljon erasmusbebisar har fötts!

Krönika publicerad i Borås Tidning (se även pdf):

Erasmus+programmet har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden.

Det är inte så många som känner till den holländska humanisten Erasmus av Rotterdam, men hans namn lever bland annat vidare genom Europas framgångsrika utbytesprogram Erasmus+, som i år fyller 30 år.

Under den här perioden har över nio miljoner europeiska medborgare tagit del av utbytesprogrammet, som har vidgats till volontärverksamhet, praktikprogram, utbildning för lärare samt samarbetsprojekt mellan universitet, organisationer och institutioner. Vinsten är att unga européer har fått en ökad förståelse för omvärlden, fått vänner för livet, hittat ett jobb, lärt sig nya språk och kanske till och med bildat familj med en partner som man har träffat under utbytestiden.

Var fjärde erasmusstudent har funnit kärleken genom sin tid i ett annat EU-land, vilket har lett till att över en miljon erasmusbebisar fötts under 30 år. Kort sagt, Erasmus+programmet har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden.

Erasmus+programmet står för allt som EU-samarbetet innebär. Förra året deltog nästan 14 000 svenskar i olika Erasmus+program, inklusive utbyten, praktik och yrkesutbildning. Det låter som en hög siffra, men sett till det totala antalet i hela EU, 725 000, står Sverige endast för en bråkdel med knappt två procent av utbytena. I Danmark genomför 40 procent av studenterna en del av sin utbildning utomlands, medan bara 14 procent av våra svenska studenter tar chansen. På det sociala toppmötet som hölls tidigare i höstas i Göteborg var EU:s ledare överens om att man till år 2025 kommer att jobba för att fördubbla antalet deltagare i utbyten i Europa. läs mer…

Krönika i Nerikes Allehanda: Än finns det hopp för Dawit Isaak

Krönika publicerad i Nerikes Allehanda (se även pdf).

Nyligen delades Europaparlamentets pris för tankefrihet, Sakharovpriset, ut. Tyvärr gick inte priset till Dawit Isaak i år heller.

Den svensk-eritreanske journalisten var en av tre finalister, men priset gick i stället till representanter från den demokratiska oppositionen i Venezuela, som självklart också är värdiga vinnare.Han greps den 23 september 2001 efter påstått brott mot rikets säkerhet. Han hade varit med och grundat tidningen Setit som innehöll historier om människors verklighet och berättelser från Eritrea. Året därpå kom uppgifter om att han hade förts till sjukhus till följd av tortyr. Vi vet inte säkert att han fortfarande är vid liv, men förra året träffade jag den närmaste rådgivaren till Eritreas president. Han kunde då bekräfta att Dawit fortfarande var vid liv. Detta gör kampen mycket lättare; än finns det hopp! läs mer…

Debattartikel i Svenska Dagbladet: Liberalerna: Fel att ge amnesti till en viss grupp

Debattartikel i SvD

Vi säger nej till regeringens förslag om att ge uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Förslaget är orättvist, krångligt och kortsiktigt. I praktiken innebär det en amnesti för en viss grupp, och det tvingar in lärare och rektorer i asylprocessen. Det skriver Jan Björklund med flera från Liberalerna.

Liberalerna säger nej till regeringens förslag om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Vi vill värna asylrätten när regeringen vill ge uppehållstillstånd till vuxna utan asylskäl. Vi vill värna en förutsägbar, långsiktig och rättssäker asylpolitik när regeringen för en ambivalent politik som kan leda till att fler riskerar sitt liv på vägen hit för att här mötas av avslag. Orimliga krav kommer att ställas på lärare och rektorer som ofrånkomligen involveras i asylprocessen. Och dessutom urholkas Sveriges trovärdighet när det gäller att bygga en gemensam EU-politik på asylområdet.

Miljontals människor är på flykt i världen. För oss liberaler är det självklart att fokusera på dem som behöver skydd. Sverige och EU måste därför ta emot fler kvotflyktingar och ge fler utsatta flyktinggrupper, inte minst kvinnor och barn, chans till ett liv i frihet. EU behöver en stärkt gemensam asylpolitik men regeringens nya särregler går helt emot det som nu förhandlas på EU-nivå vilket urholkar Sveriges trovärdighet i förhandlingarna.

Regeringens förslag frångår asylrätten, är orättvist, krångligt och kortsiktigt. Vuxna utan skyddsskäl ska få stanna för att studera. I praktiken innebär det en amnesti för en viss grupp eftersom asylprövningen sätts åt sidan. Därtill tvingas lärare och rektorer in i asylprocessen då de ansvarar för kontroll av närvaro.

Det är orättvist att den som talat sanning om sin ålder och medverkat i asylprocessen behandlas sämre än den som uppgett oriktig ålder eller gått under jorden. Förslaget bygger på nuvarande regler om uppehållstillstånd för studier som är extremt krångligt. Handläggningstider, som måste kortas, förlängs istället vilket drabbar de med skyddsskäl, som kanske väntar på att återförenas med sin familj.

Regeringen föreslår en kortsiktig politik som endast till ytan ser ut att vara human. För många kommer det i praktiken handla om uppskjutna avvisningar men med än större risk att fler går under jorden med växande parallellsamhällen som följd. Regeringen hade kunnat föreslå insatser för att tackla de långa handläggningstiderna, ge möjlighet till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eller bättre möjligheter till familjeåterförening.

Liberalerna står därför fast vid asylrätten och en human och realistisk migrationspolitisk som ligger i linje med resten av EU. Och vi fokuserar på de människor som har skyddsskäl.

Individens skyddsskäl ska vara det centrala i asylprocessen. Samtidigt måste ventiler finnas som gör det möjligt att pröva om en person utan asylskäl ändå ska få stanna. I EU-förhandlingarna ska Sverige driva på för att varje medlemsstat ska få ha humanitära klausuler. Vi har kritiserat att regeringen försämrat möjligheterna att få uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter.

läs mer…

Debattartikel i UNT: Falska nyheter hotar demokratin

Debattartikel i UNT (.pdf)
Den 18 februari i år höll USA:s president Donald Trump ett tal i Florida. När han skulle försvara beslutet att stänga USA:s gränser mot vissa muslimska länder, så radade han upp europeiska städer som fallit offer för terrorism. Hans retoriska mål var att göra en olycklig och fullständigt orimlig koppling mellan terrorism och människor som reser till USA från dessa länder.
Men plötsligt sa han något som många ställde sig undrande till. ”You look at what’s happening last night in Sweden. Sweden! Who would believe this? Sweden! ”.

Det som förvirrade både svenskar och internationella journalister var att inget särskilt hade skett i Sverige kvällen innan.

Det var en kväll som alla andra kvällar. Det visade sig snart att Trump refererade till ett hårt vinklat nyhetsinslag om Sveriges flyktingmottagande som han sett på tv-kanalen Fox News kvällen innan. I reportaget gjordes fullkomligt orimliga kopplingar mellan nyanlända asylsökande och grov kriminalitet.
Desinformation, fake news och alternativa fakta har tyvärr tilltagit i nyhetsåtergivningen.

läs mer…

Debattartikel i Smålänningen: Att utrota fattigdom med hjälp av handel

Debattartikel i Smålänningen (.pdf)

EU HAR BYGGT på grundprinciper som främjandet av fred, demokrati och mänskliga rättigheter, övervunnit de kriser vi stått inför och nu fått tillbaka vind i seglen. Men våra liberala grundvärderingar bör inte endast hållas inom unionen. Enligt Lissabonfördraget är ett av EU:s viktigaste mål att främja våra värderingar, inte bara innanför EU:s gränser, utan även utanför unionen, så att människor i andra länder får ta del av de möjligheter som kommer av globaliseringen så att de kan lyfta sig själva ur fattigdom och misär. Handel är ett viktigt verktyg i åstadkommandet av detta.

För några år sedan fick jag möjlighet att besöka Pakistan. Det var i samband med att EU antog Pakistan till sitt GSP program, EU:s allmänna preferenssystem, som ger landet möjlighet att bedriva handel med EU utan tullhinder. Jag minns fortfarande människornas glädje när de ropade: ”Now we don’t need aid, now we can trade! ” EU är Pakistans viktigaste handelspartner. Över 20 procent av Pakistans totala handel går till EU och cirka två tredjedelar av dessa varor, som framför allt består av kläder och textilier, beläggs inte med tullavgifter. läs mer…

Gästkrönika i Länstidningen Södertälje: Handeln ett viktigt verktyg för att utrota fattigdomen

Gästkrönika i Länstidningen Södertälje (.pdf)

EU har byggt på grundprinciper som främjandet av fred, demokrati och mänskliga rättigheter, övervunnit de kriser vi stått inför och nu fått tillbaka vind i seglen.

Men våra liberala grundvärderingar bör inte endast hållas inom unionen. Enligt Lissabonfördraget är ett av EU:s viktigaste mål att främja våra värderingar, inte bara innanför EU:s gränser, utan även utanför unionen, så att människor i andra länder får ta del av de möjligheter som kommer av globaliseringen så att de kan lyfta sig själva ur fattigdom och misär. Handel är ett viktigt verktyg i åstadkommandet av detta. läs mer…

Debattartikel i Aftonbladet: Gränskontrollerna är rena populismen, S

Debattartikel publicerad i Aftonbladet

DEBATT. I morgon, söndag, går Sveriges undantag från Schengenreglerna ut och de svenska gränskontrollerna mot Danmark ska upphöra, har EU-kommissionen meddelat.

Men regeringen är av en annan åsikt. Gränskontrollerna, som tidigare motiverades av de stora flyktingströmmarna, ska förlängas med anledning av vad man kallar ett allvarligt hot mot rikets säkerhet.  läs mer…

Debattartikel i Dala-Demokraten: Det brittiska utträdet ur EU börjar kännas mer orealistiskt

Debattartikel publicerad i Dala-Demokraten (.pdf)

Den brittiska premiärministern Theresa Mays har sedan linjetalet i Florens valt en ny, mer kompromissvillig ton för Brexitförhandlingarna. Av den nya retoriken att döma vill hon närma sig sina motparter, vilket förstås är mycket välkommet och inte en dag för tidigt. Men trots attitydskiftet har mycket få konkreta kompromissförslag lagts fram. Fortfarande kräver de tre första förhandlingsfrågorna, alltså de medborgerliga rättigheterna, Storbritanniens finansiella åtaganden, och gränsen mellan Irland och Nordirland, sina svar.

läs mer…

Replik på DN Debatt: Diskutera de praktiska lösningar i stället

Replik i Dagens Nyheter

Gunnar Hökmark menar att Sverige har tappat inflytande under regeringen Löfven. Jag håller med Hökmark både om detta och att EU måste reformeras. Det som är synd med Hökmarks artikel är att den sedan endast går vidare med att förklara fem punkter där han menar att EU inte ska utveckla sitt arbete. Det är tyvärr symptomatiskt för den syn som har präglat svensk EU-politik under senare år, skriver Cecilia Wikström (L). läs mer…