Gästkrönika i Nerikes Allehanda: Ja till fortsatt öppenhet och avtal EU-Kanada


Gästkrönika i Nerikes Allehanda (se pdf).

Negativa Brexit och Trump behöver inte bli ett mönster för Europa utan kan lika väl förbli en parentes i västvärldens historia. Men det krävs att vi väljer det. Det är nu vi måste mobilisera våra krafter för att stå upp för öppenheten – på båda sidor av Atlanten. Därför röstar jag ja till frihandelsavtalet Ceta mellan Kanada och EU på onsdagen.

läs mer…

Gästkrönika i Nerikes Allehanda: Det ukrainska folkets dröm om frihet

Gästkrönika i Nerikes Allehanda (se pdf):

Trots att det inte var alls länge sedan Krim ockuperades av Ryssland, har ockupationen av Krim och kriget i Ukraina försvunnit från tidningarnas förstasidor. Men den dröm om att få tillhöra EU, som det ukrainska folket visade på Maidantorget i Kiev för tre år sedan lever fortfarande.

I veckan rapporterades om att striderna i östra Ukraina har blossat upp på nytt med 40 dödsfall som följd. Kriget har aldrig upphört, det är bara den mediala bevakningen som nästan dött ut. Därför är det också välkommet att EU:s utrikesminister, Federica Mogherini efter EU-toppmötet på Malta, tydligt deklarerar att EU ska fortsätta att stödja Ukraina och inte upphöra med de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland.

Ukrainas kamp mot Ryssland visar på något otroligt viktigt, något som ligger till grund för hela EU, nämligen den kompromisslösa tron på frihet, fred och demokrati. I Sverige associeras EU alltför sällan med detta. Men de som på Maidantorget stod upp för dessa principer och värderingar fick betala ett högt pris, i flera fall med livet. Med EU-flaggan som symbol trotsade de arméns vapenmakt och den bitande kylan för att kräva sin frihet.

Ukraina har tidigare stått upp mot främmande makter. Under andra världskriget utgjorde landet ett slagfält mellan Stalin och Hilter, och blev ett av de tydligaste offren för både nazismens och kommunismens terror. I dag finns det dock ett frihetligt alternativ till att kuvas under Rysslands utpressningspolitik för Ukraina, nämligen att i fredlig samexistens handla och utvecklas med sina europeiska grannar.

läs mer…

Stå emot de ryska lögnerna

Cyberattackerna ingår i en bredare rysk strategi i syfte att få Europas medborgare att vända det öppna, liberala samhället ryggen. Vi bör därför vidta de åtgärder som krävs mot auktoritära regimer som fritt sprider sin propaganda, skriver Cecilia Wikström (se pdf).

2016 var året då Europa på flera sätt drabbades av allvarliga cyberattacker från Ryssland, i syfte att sprida lögner och destabilisera våra demokratiska institutioner. Samtidigt pågick en debatt om att vi lever i en post-truth era, en tid då sanning inte längre spelar någon roll. Om så är fallet kan inte EU och Sverige längre förhålla sig passiva gentemot den desinformation som nu drabbar oss, både utifrån och inifrån. Därför bör vi också vidta de åtgärder som krävs mot de auktoritära regimer som fritt sprider sin propaganda.

läs mer…

Slutreplik i GP: Viktigt att reagera när mänskliga rättigheter hotas

Över hela Europa ser vi hur populismen och fascismen växer. Polens högernationalistiska regering är ett tydligt exempel på vad som händer när dessa partier kommer till makten. Ungern har gått före, och efter Polen kan andra länder stå på tur.

Vi ser en utveckling där mänskliga rättigheter som yttrandefrihet, mötesfrihet och sexuella rättigheter hotas. Det är beklagligt att Artur Szulc, i stället för att ta avstånd från denna utveckling, förminskar problemen, skriver Birgitta Ohlsson (L) och Cecilia Wikström (L) i en slutreplik i GP.
När det polska partiet Lag och Rättvisa (PiS) tog makten var det med majoritet. Vi har inte protesterat mot att de därefter, i god demokratisk ordning, bildat regering. Men de kraftfulla protester vi sedan dess har sett är en reaktion från människor som ser att deras rättigheter är satta under attack. läs mer…

Debattartikel i Sydsvenskan: Hans socialliberala program skulle innebära en rejäl reformagenda för Frankrike

Även Sverige och EU skulle tjäna på om en reformvänlig och liberal kraft vinner det franska presidentvalet, en kraft som går emot nationalism och protektionism. Det skriver Cecilia Wikström, liberal Europaparlamentariker, som sätter sitt hopp till Emmanuel Macron.

Fjolåret, 2016, var året som den anglosaxiska världen vände ryggen mot öppenheten och liberalismen. Med brexit som ett faktum och med Donald Trump i Vita huset har de två länder som länge beskrivits som västvärldens kärna – USA och Storbritannien – valt att gå rakt emot en liberal samhällsutveckling.

Jag hoppas att Frankrike inte följer efter och istället väljer en president som vill rädda det som finns kvar av det öppna liberala samhället. Därför väljer jag också att visa mitt fulla stöd till den oberoende liberale kandidaten Emmanuel Macron och hans proeuropeiska program för att reformera Frankrike.

Frankrike är, vid sidan av USA och Storbritannien, den tredje stormakten i den västliga alliansen och tillsammans med Tyskland en grundbult i EU. Dess politiska ledarskap får långtgående konsekvenser för Sverige och för hela EU. Macron är även ur ett franskt perspektiv en ovanlig fågel, då han öppet definierar sig som liberal, vilket brukar vara närmast ett skällsord i fransk kontext.

läs mer…

Debattartikel i NA: Tyskt hot mot blindas rätt att läsa böcker

Debattartikel i Nerikes Allehanda.

Marrakechfördraget, som nyligen trätt i kraft, innebär ett undantag i den internationella upphovsrättslagstiftningen och gör det möjligt att trycka och sprida böcker i format som är anpassade för läsare som är blinda eller har en synnedsättning.

Det är faktiskt endast fem procent av alla böcker som publiceras i Europa som också ges ut i blindskrift. I utvecklingsländer uppgår siffran till inte ens en procent. Det är alltså en helt ny värld av kultur som öppnar sig för de cirka 285 miljoner människor i världen som har någon form av synnedsättning.Men trots att Marrakechfördraget har skrivits under och ratificerats av både EU och WIPO, alltså FN:s organ för immaterialrätt, så hotar Tyskland att lägga in ett veto, som kan blockera detta. I Tyskland är det nämligen så att organisationer för blinda och bibliotek måste betala förlagen 11.50 euro för varje enskilt exemplar av en bok som görs tillgängligt på i blindskrift för utlåning.Det tyska förslaget går emot hela idén med Marrakech. Det skulle göra fördraget tandlöst, eftersom organisationer för synskadade inte bara skulle behöva betala för att producera böckerna i rätt format, utan också kompensera förlagen. Böckerna skulle bli så dyra att bara ekonomiskt gynnade personer skulle kunna ta del av dem. Det tyska förslaget är ett slag i ansiktet mot alla oss som tror på jämlikhet och alla människors rätt till att ta del av information och litteratur.

läs mer…

Debattartikel i Aftonbladet: Britterna ska inte få åka snålskjuts på EU – Dagarna då Storbritannien kan plocka fritt ur EU-kakan är över

CaptureDebattartikel i Aftonbladet (se även pdf):

Storbritanniens premiärminister Teresa May har gjort klart att den brittiska regeringens intentioner är att landet ska lämna EU helt, inklusive den inre marknaden och tullunionen.

Att May äntligen bringat klarhet i den brittiska regeringens planer kommer naturligtvis att underlätta de kommande förhandlingarna.

Även om EU kommer att göra sitt yttersta för att med ett öppet sinne verka för att nå en godtagbar lösning som fungerar för alla partner måste vi också vara extremt tydliga: Dagarna för ett Europa à la carte är över. Storbritannien kommer inte tilllåtas att plocka russinen ur den kaka som utgörs av våra ömsesidiga överenskommelser, som i tidigare fördragsförhandlingar.

Syftet med detta är inte att straffa Storbritannien. Tvärtom finns det ingen som skulle tjäna mer på ett konstruktivt förhållande som bygger på ömsesidig tillit efter Brexit än EU:s medlemsländer.

läs mer…

Krönika i BT: Hur mörkt ska det bli innan vi ser ljuset igen?

CaptureKrönika i Borås Tidning (se även pdf).

Bakom oss ligger nu ett år som rent politiskt inte kan beskrivas som annat än ett av de mest omvälvande på länge. Populismen fortsätter att vinna mark, och har tagit sig i uttryck i form av Trump, Brexit, och fortsatta framgångar för främlingsfientliga och antidemokratiska röster. Samtidigt närs den populistiska retoriken, med lätta svar på svåra frågor, av att världens problem endast
tycks lägga sig på hög.Ett tydligt exempel är flyktingfrågan, som fortfarande kräver ett svar från världssamfundet.

Medan populister i EU njuter av att blockera agendan med punkter som syftar till att splittra samarbetet, blev 2016 redan i oktober det dödligaste året på medelhavet någonsin. Totalt omkom uppemot 6 000 människor på Medelhavet förra året, trots att antalet som kom den vägen totalt minskade drastiskt jämfört med 2015. Antalet människor på flykt i världen nådde 2016 rekordhöga höjder, och inget tyder tyvärr på att antalet kommer gå ner detta år.Terrordåden fortsatte att kräva människoliv i Europa. Attentaten i Nice, Bryssel och Berlin krävde 177 människoliv och skadade över 790 personer. Västvärlden i stort tycks uppleva en ökad spänning mellan stad och land, gammal och ung, rik och fattig, inhemskt och utrikes född. En spänning som förstärks av det narrativ som västvärldens populistiska ledare erbjuder.

Året framför oss ser tyvärr ut att fortsätta präglas av osäkerhet och orolighet. 2017 bjuder på val i Tyskland, Nederländerna och Frankrike – val som kommer vara avgörande för EU:s framtid, och därmed i förlängningen Sveriges. Tyska AfD, franska Front National, och nederländska Frihetspartiet med Geert Wilders i spetsen, skulle kunna innebära slutet för EU.

Som om det vore nog ska Trump ta vid sitt första år som president för världens enda stormakt – en president som verkar inriktad på att göra världen en än mer instabil plats, genom att utmana gamla allianser och sträcka ut handen till totalitära despoter.

läs mer…

Slutreplik i Aftonbladet: Jo, vi tvivlar stark på er solidaritet

CaptureSlutreplik i Aftonbladet från Liberalerna om platsen i säkerhetsrådet.

Ingen kan tvivla på Socialdemokraternas solidaritet med civilbefolkningen i Irak och Syrien, skriver Anders Österberg (S) i en replik på vår artikel.

Låt oss ta det en gång till. Det pågår ett folkmord här och nu, i både Irak och Syrien. Men i stället för att som EU-parlamentet och ett flertal andra parlament runt om i världen erkänna de drabbade folkens lidande, vill S hänskjuta frågan till Internationella brottmålsdomstolen. Det är både fegt och oansvarigt.

S är dessutom emot självstyren för de drabbade grupperna, man vill inte rikta bistånd till grupperna och man vill inte heller utbilda deras egna miliser. Samtidigt är man emot att medlemskap i IS ska räcka för att svenskar som strider för IS ska straffas. Österberg kanske känner för de drabbade på ett personligt plan men politiskt är avsaknaden av empati total. läs mer…

Gästkrönika i NA: Migrationen till EU kräver samarbete

Capture1Gästkrönika i Nerikes Allehanda:

2016 ser ut att gå till historien som ett av de politiskt mest omvälvande åren på mycket länge. Det förde med sig populistiska framgångar: Donald Trump som valdes till USA:s president, folkomröstningen i Storbritannien där majoriteten röstade för Brexit, och en rad terrordåd och fortsatta oroligheter runt om i världen. 2016 kulminerade i det fasansfulla terrordådet under årets sista skälvande – dagar, denna gång slog terroristerna till med fasansfulla attentat i Berlin.

Stödet för EU minskar på många håll, men opinionsundersökningar från medlemsländerna visar tydligt att medborgarna rankar terrorism och migration som de absolut viktigaste frågorna som EU gemensamt borde ta ansvar för att komma tillrätta med. Jag förstår inte hur någon enda människa kan tro att man kan lösa dessa utmaningar på egen hand, utan ett starkt samarbete mellan Europas länder. Lika obegripligt är det att populistiska EU- och främlingsfientliga partier vinner stöd i folkopinionen, trots att de inte erbjuder några konkreta förslag på lösningar för dessa gigantiska utmaningar som enligt min mening inte låter sig lösas av ett enskilt land. läs mer…