Debattartikel publicerad i Gefle Dagblad m.fl.: Samarbete förutsättning för att klara flyktingmottagandet

Different portraits Cecilia WIKSTROM

Debattartikel publicerad i Gefle Dagblad (se även pdf)

Tisdag den 20 juni är det den internationella flyktingdagen. En dag att tänka på de som lämnat allt för att sätta sig i säkerhet i ett främmande land. En del av dessa miljoner människor har de senaste åren tagit sin tillflykt till Sverige. Genom att följa våra humanistiska ideal har vi i Sverige välkomnat människor till vårt land där de kan åtnjuta fred och frihet, samtidigt som många andra europeiska länder inte gjort annat än stängt sina gränser.Trots att vi har gjort mycket så har inte situationen för världens flyktingar förändrats de senaste åren. Fler flyktingar är på flykt än någonsin. Oljefatsbomberna fortsätter att falla över Syrien, liksom de gjorde för två år sedan. Afghanistan, Irak, Eritrea, Sudan och andra länder i Mellanöstern och Afrika fortsätter att vara oroshärdar. Detta kräver att vi i Europa samarbetar mer för att lösa flyktingkrisen och även engagerar oss för att lösa de underliggande konflikterna som gör att människor tvingas fly.

Flyktingkrisen har i sin tur inneburit att Sveriges kommuner, städer och landsbygd fått nya invånare. Vi har fått uppleva storheten i att välkomna människor till ett nytt liv i frihet, med vi har också blivit varse om utmaningarna med att integrera dem i vårt samhälle.

läs mer…

I Borås tidning inför Internationella flyktingdagen: Så bör EU:s nya asylsystem byggas upp

Mitt europaLäs artikeln i webbtidningen här. Läs pdf här.

På tisdag, på den internationella flyktingdagen, finns det anledning att reflektera över de senaste årens flyktingvåg till Europa, med de stora saker vi åstadkommit och de utmaningar som ligger framför oss.

De krig och konflikter som ligger bakom att många människor i dag flyr har tyvärr inte ändrats nämnvärt. Syrien är fortfarande ett inferno av oljefatsbomber och elände för den civila befolkningen, liksom det varit de senaste sex åren.

läs mer…

Wikström i replik i Dalademokraten: Jag vill inte se Sverige ännu mer isolerat från de viktiga beslut som fattas i EU

dalademokratenLars Adaktusson (KD) slår in öppna dörrar när han kritiserar EU-kommisionens diskussionsunderlag om att upprätthålla en social pelare, menar Cecilia Wikström (L), som inte vill se att Sverige ställer sig utanför en sådan diskussion.

Adaktussons replik till mig i DD (13/6) slår in öppna dörrar. EU-kommissionens presentation, eller snarare diskussionsunderlag, om att upprätta en social pelare, föranleder varken den kritik eller den oro som Adaktusson framför.

Adaktusson är orolig för att EU ska gå för långt: frångå subsidiaritetsprincipen, diktera familjens privata angelägenheter och slutligen kommer han fram till att det enda sättet att ”återvinna medborgarnas förtroende” är att EU retirerar, att EU:s befogenheter inskränks och att det därför är bäst för Sverige att ställa sig utanför EU: innersta kärna.

Liberalerna ser positivt på EU-kommissionens vilja att ta sig an de svåra frågorna om social orättvisa och ojämlikhet i EU. Vi menar att uppgivenhet och passivitet är fel väg att gå. Istället bör EU gemensamt lösa de gränsöverskridande utmaningar som vi står inför och förbättra vardagen för EU:s över 500 miljoner medborgare.

Förslaget om en social pelare innebär inte ny lagstiftning, utan är i praktiken ett slags diskussionsunderlag som pekar på en möjlig lägstanivå för sociala krav som man borde kunna ställa på medlemsländerna ifråga om anställningstrygghet, arbetsmarknad och försörjningsstöd. Jag tror att även Adaktusson håller med mig i sak att det är högst befogat att krav ställs på exempelvis Rumänien att tillgodose den romska minoritetens grundläggande behov för att kunna leva i sitt eget land, i stället för att resa till Sverige för att tigga.

Det händer mycket positivt i EU just nu. I motsats till vad Adaktusson säger så är stödet för EU högre bland medborgarna än vid finanskrisens start 2008: 57 % i EU, och 65 % i Sverige. Stödet från medborgarna för att EU ska göra mer på områden som migration, klimatfrågan, arbetsmarknadsstrategi och brottsbekämpning är överväldigande – och ökar, enligt Eurobarometerundersökningen i maj i år.

Med Emmanuel Macrons seger i Frankrike ser vi hur en helt ny mittenpolitik växer sig stark. Vi som ställer oss bakom nutidsanpassade idéer, nya koalitioner och handlingskraftiga initiativ inspireras inte av den bakåtsträvande strategi som Adaktusson förespråkar.

I en tid när Storbritannien är på väg att lämna EU skulle det vara allvarligt om Sverige ställer sig utanför utformningen av en europeisk social pelare. Jag vill inte se ett Sverige som är ännu mer isolerat från de viktiga besluten som fattas på EU-nivå. Genom att engagera oss i diskussionen om den sociala pelaren, kan vi vara med om att bygga ett framtida EU som gör livet bättre för alla våra medborgare.

Cecilia Wikström (L), Europaparlamentariker

Debatt Länstidningen Södertälje: En social pelare är nödvändig

södertäljeEn viktig socialliberal princip är att marknadsekonomi fungerar som bäst när den kombineras med ett effektivt socialt regelverk. Detta har varit liberalernas politik i Sverige under en mycket lång tid.

Redan för hundra år sedan var det svenska liberaler som genomförde de första sociala reformerna, som gav löntagare rimliga sociala rättigheter på arbetsmarknaden. Detta betydde mycket för framväxten av Sverige som välfärdsland. Med EU-kommissionens nya förslag till europeisk socialpolitik – kallat den ”sociala pelaren” – har vi möjligheten att ta första steget mot att samma grundläggande sociala trygghet kommer att kunna räckas till de många miljoner européer som idag lever utan den.

läs mer…

Debattartikel i Aftonbladet: Britterna måste sluta diktera kraven mot EU – Det är dags att Storbritannien visar ödmjukhet, lyhördhet och kompromissvilja

CaptureDebattartikel publicerad i Aftonbladet.

Det europeiska supervalåret 2017 fortsätter att visa på vår tids politiska föränderlighet. Få förväntade sig att Teresa Mays konservativa Tories skulle förlora sin majoritet i det brittiska parlamentet. Resultatet av Storbritanniens nyval som hölls i går visar på att Theresa May gjorde en lika flagrant felbedömning av sin egen styrka som den förre premiärministern David Camerons gjorde här han utlyste en folkomröstning om Brexit.

Mays så kallade hårda förhandlingsposition inför Brexit, där Storbritannien skulle lämna tullunionen och EU:s inre marknad och begränsa invandringen, är nu kraftigt försvagad. Detta kommer att innebära stora utmaningar i förhandlingarna med EU som väntas börja om två veckor. läs mer…

Gästkrönika i NA: Då borde fler plugga i utlandet

Gästkrönika publicerad i NA (.pdf).

Genom Erasmusprogrammets 30-årsjubileum får vi chansen att reflektera över vad tre decenniers studieutbyten i Europa gjort med vår kontinent.

Förutom en större mängd samlad kunskap om andra länder och kulturer har Erasmus byggt ett Sverige där Europa är närmare och mer tillgängligt för ungdomar. De Erasmusgenerationer som nu växer fram skiljer sig markant från tidigare generationer. Det är en grupp som har vänner över hela vår kontinent, som åker till London och Paris lika naturligt som till Stockholm, och som i större utsträckning ser sig inte bara som svenskar utan också som européer. läs mer…

Debatt Sydsvenskan: Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm

Sydsvenskan_studenter_artikel

Se länk till artikeln här.

Nu springer mängder av gymnasister ut och lämnar skolans värld, till studentsångens toner om en ljusnande framtid. Men för en del blir starten på vuxenlivet tuff.
Ungdomsarbetslösheten är sedan länge ett stort problem i hela EU. För de drabbade innebär det förlorade chanser att skapa sig ett liv, en egen försörjning och att kunna bidra till sin egen och andras utveckling.
Lösningen är inte fler statliga jobb, utan bättre förutsättningar för tillväxt, innovation och företagande.
EU har genom en rad insatser bidragit till att minska arbetslösheten. EU:s ungdomsgaranti, som innebär att samtliga länder inom EU har lovat att alla under 25 år ska erbjudas jobb, praktik, utbildning eller lärlingsutbildning inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa, är en sådan insats. De senaste siffrorna kommer från 2015 och då använde sig 3,5 miljoner unga av garantin.
Ungdomsarbetslösheten i EU sjunker, från 24,4 procent år 2013 till 17,2 procent hittills i år. Utvecklingen i Sverige är i princip densamma, från 23,9 till 17,4 procent.
Men trots den positiva trenden står alltför många unga utanför arbetsmarknaden, med alla de negativa konsekvenser som det för med sig både för den som inte får jobb och för samhället i stort. Det är också tydligt att det finns en klar nord-sydlig uppdelning inom EU, där Tyskland och Sverige har lägst ungdomsarbetslöshet medan Grekland, Spanien och Italien ligger högst.
Politiker kan inte skapa alla jobb, men vi kan ge förutsättningar för en blomstrande ekonomi och hög sysselsättning. För att det ska bli verklighet krävs dels tydligare och enklare regler, dels ekonomiska incitament för investeringar som i längden skapar jobb. Politiker måste ge ungdomar de verktyg och de möjligheter som behövs för att kunna stå på egna ben och forma sin egen framtid. Därför krävs nu genomgripande reformer:
1. Arbetsmarknaden måste anpassas efter arbetet, inte tvärtom. Dagens svenska arbetsmarknadsregler är anpassade för 1960 års ekonomi, med stora industriella arbetsgivare. Det har skapat en situation där de äldre sitter på trygga anställningar och med omfattande sociala skyddsnät, medan unga har svårt att få sitt första jobb. Botemedlet är en flexiblare arbetsmarknad, där den sociala tryggheten kan anpassas till såväl kortare som längre anställningar. Detta har Frankrikes nyvalde president Emmanuel Macron insett, och det borde alla EU:s länder ta efter.
2. Ungas ingångslöner måste sänkas. Sverige kan lära sig mycket av Tyskland när det gäller enkla jobb, som säkerställer att de som saknar högre utbildning kan vara kvar på arbetsmarknaden. Enkla jobb utgör framförallt viktiga möjligheter till ett första arbete med värdefull arbetslivserfarenhet för den som nyligen har gått ut skolan. Idag är höga ingångslöner ett av problemen i Sverige för de unga som vill ta sig in på arbetsmarknaden. Med lägre ingångslöner kan arbetsgivare uppmanas anställda yngre personer utan erfarenhet.
3. Nya företag får inte tyngas av byråkrati. En stor del av de jobb som unga kan ta finns i små och medelstora nystartade företag. Deras möjlighet att växa begränsas idag av alltför nationella regler och lagar som måste bli mindre omfattande. En betydande del av ungdomsarbetslösheten hänger utan tvekan ihop med en bristande integration av många utlandsfödda som saknar utbildning. För dem är möjligheten att bli förtagare en viktig väg till självförsörjning och integrering. Statistik visar att utlandsfödda är överrepresenterade när det gäller att starta nya företag i EU, något som pekar på att företagande är ett viktigt instrument för etablering, egen försörjning och ökad integration.
Dagens frihetslängtande gymnasister springer inte bara ut i Sverige, utan i hela Europa. Arbetar EU:s medlemsländer tillsammans för att tillåta människor och företag att blomstra på sina egna villkor, försvara den fria rörligheten, och förenkla byråkratin så kan EUåstadkomma mycket när det gäller ungas chanser till jobb och egen försörjning. Så blir den ljusnande framtiden inte bara en avlägsen dröm.

 

Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker