Cecilia

Debattartikel i GP: Kriget i Jemen måste få ett slut

Debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten:

Kriget och den humanitära krisen i Jemen har inte lyckats skapa rubriker i europeiska medier, samtidigt betecknas den som 2017 års största humanitära kris av FN. Nu måste världssamfundet ta krafttag för att få till en lösning och Europa stå redo för en ny flyktingvåg, skriver Cecilia Wikström (L).

I Europaparlamentet ägnar jag en stor del av mitt engagemang och arbete åt migrations- och asylpolitik, och jag slås ofta över det mycket tydliga sambandet mellan antalet människor på flykt och antalet konflikter och kriser i världen. Till följd av kriget i Syrien och en rad andra konflikter i Mellanöstern, upplevde EU år 2015 och därefter ett stort inflöde av människor på flykt. Men från världens just nu största humanitära kris ser vi inga flyktingar i EU.

Kriget i Jemen har inte låtit höra talas om sig särskilt mycket i vare sig svenska eller europeiska medier. The Economist kallade nyligen konflikten för ”kriget som världen ignorerar”. Jag konstaterar att det gäller åtminstone för vår del av världen. Jemenkonflikten, som hade sitt ursprung i inrikespolitiska motsättningar mellan shiamuslimska Huthi-rebeller och de sunnistödda regeringsstyrkorna, har utvecklats till ett ombudskrig mellan Iran och Saudiarabien. Detta geopolitiska spel har lett till att Jemen i dag betecknas som 2017 års största humanitära kris av FN. läs mer…

Nyhetsbrev #89: Dags för Ministerrådet att hitta en förhandlingsposition kring Dublinförordningen

Hej vänner,  

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum. läs mer…

Krönika i BT: Dags för EU-ledarna sluta acceptera att fyra länder blockerar förhandlingarna kring EU:s nya asylsystem

Krönika publicerad i Borås Tidning (se även pdf):

2017 kom EU-samarbetet att ånyo sättas på prov.

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna ( Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum.

Europaparlamentets position innefattar i korthet ett automatiskt omfördelningssystem, där medlemsländerna solidariskt delar på ansvaret att genomföra utredningar av de asylsökandes asylskäl på ett likvärdigt, rättssäkert sätt. Positionen innefattar också att medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i EU, tar ansvar för att registrera alla de flyktingar som kommer, och samtidigt upprätthåller säkerheten vid EU:s yttre gränser. läs mer…

Nyhetsbrev #88: 2018 – ett år av möjligheter

— 2018 – ett år av möjligheter
— Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
— En miljon erasmusbebisar har fötts

Hej vänner,
God fortsättning!

2018 – ett år av möjligheter
Jag har nu avklarat årets första arbetsvecka och det står klart att 2018 kommer att bli ett intensivt år. Inte bara med tanke på riksdags-, landstings- och kommunvalen i september, utan också för att Ministerrådet måste komma till en förhandlingsposition kring Dublinförordningen, så att EU kan få ett helt nytt asylsystem på plats så snart som möjligt.

Medborgarnas rättigheter måste komma först i Brexit-förhandlingarna
En annan politisk het potatis där vi snabbt måste nå större klarhet rör medborgarnas rättigheter i Brexit-förhandlingarna.

Det finns i dag uppskattningsvis 1,6 miljoner britter som bor i ett EU27-land, och 3,4 miljoner EU27-medborgare som bor i Storbritannien. Cirka 100 000 av dessa är svenskar. På båda sidor av den engelska kanalen lever dessa människor i stor osäkerhet runt deras framtida rättigheter. Situationen förbättras inte av händelser som när brittiska Home Office felaktigt skickade brev till EU27-medborgare och uppmanade dessa att flytta eller riskera deportering.

Vi får inte riskera medborgarnas rättigheter i vår ambition att snabbt gå vidare i förhandlingarna.
Det är därför viktigt att i förhandlingarnas andra fas prioriterar och snarast klargör medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. I min kapacitet som ordförande i utskottsordförandekonferensen och ordförande i utskottet för framställningar kommer jag i år att strida intensivt för ett ambitiöst avtal som garanterar medborgarna så långtgående rättigheter som möjligt, för att fortsätta värna den europeiska integration som britterna varit en del av, även efter detta utträde. Med anledning av detta träffar jag EU:s chefsförhandlare för Brexit, Michel Barnier, nästa vecka.

En miljon erasmusbebisar har fötts
Jag vill avsluta med att lyfta EU:s utbytesprogram Erasmus+, som har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden. Programmet har nu funnits i över 30 år och under den här perioden har över nio miljoner europeiska medborgare taget del av det. Under tiden har det som från börjar enbart innefattade studentutbyten vidgats till att inkludera även volontärverksamhet, praktikprogram, utbildning för lärare samt samarbetsprojekt mellan universitet, organisationer och institutioner.

Vinsten är att unga européer har fått en ökad förståelse för omvärlden, fått vänner för livet, hittat ett jobb, lärt sig nya språk och kanske till och med bildat familj med en partner som man har träffat under utbytestiden. Faktum är att var fjärde erasmusstudent har funnit kärleken genom sin tid i ett annat EU-land, vilket har lett till att över en miljon erasmusbebisar fötts de tre senaste decennierna.

Jag hoppas att många unga och ambitiösa svenskar söker sig utomlands för att i en termin eller två ta del av alla möjligheter som Erasmus+ erbjuder.

Jag önskar er en jättefin helg!
Cecilia Wikström (L) Europaparlamentariker

Debattartikel i UNT om Brexit: Medborgarnas rättigheter måste komma först

I Brexitförhandlingarnas andra fas måste vi snarast klargöra medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. Det skriver Cecilia Wikström i en debattartikel publicerad i UNT.

På luciadagen antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution med sin position i Brexitförhandlingarna. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i förhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen.

Förhandlingarna har präglats av Theresa Mays minst sagt röriga kabinett, med ministrar som försökt agera baksäteschaufförer i en redan mycket komplicerad dialog.

Men nyligen nådde man så ett avtal kring de tre förhandlingsfrågor som denna första fas har handlat om: Medborgarnas rättigheter, gränsen mellan Irland och Nordirland, och Storbritanniens finansiella åtaganden.

Den så kallade notan för britternas utträde ur EU har nu åtminstone omgärdats av ett ramverk om vad som ska betalas och hur det ska diskonteras.

Orden nota och räkning har använts flitigt, inte minst i brittisk press, för att beskriva britternas resterande finansiella åtaganden inom EU-samarbetet.

I själva verket är det inte alls någon straffavgift i den mening som ordet ”nota” riskerar att förmedla, utan endast betalningar för de åtaganden den brittiska regeringen gjort för längre tidshorisonter än sitt utträde 2019.

Det rör exempelvis gemensamma forskningsprogram och administrativa kostnader för EU:s myndigheter. Det exakta beloppet är ännu inte känt.

Det är också positivt att båda parter uttrycker sin strävan efter att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland. läs mer…

Läs mer i arkivet

Nyhetsbrev #89: Dags för Ministerrådet att hitta en förhandlingsposition kring Dublinförordningen

Hej vänner,  

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna (Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum. läs mer…

Debattartikel i Svenska Dagbladet: Liberalerna: Fel att ge amnesti till en viss grupp

Debattartikel i SvD

Vi säger nej till regeringens förslag om att ge uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Förslaget är orättvist, krångligt och kortsiktigt. I praktiken innebär det en amnesti för en viss grupp, och det tvingar in lärare och rektorer i asylprocessen. Det skriver Jan Björklund med flera från Liberalerna.

Liberalerna säger nej till regeringens förslag om uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Vi vill värna asylrätten när regeringen vill ge uppehållstillstånd till vuxna utan asylskäl. Vi vill värna en förutsägbar, långsiktig och rättssäker asylpolitik när regeringen för en ambivalent politik som kan leda till att fler riskerar sitt liv på vägen hit för att här mötas av avslag. Orimliga krav kommer att ställas på lärare och rektorer som ofrånkomligen involveras i asylprocessen. Och dessutom urholkas Sveriges trovärdighet när det gäller att bygga en gemensam EU-politik på asylområdet.

Miljontals människor är på flykt i världen. För oss liberaler är det självklart att fokusera på dem som behöver skydd. Sverige och EU måste därför ta emot fler kvotflyktingar och ge fler utsatta flyktinggrupper, inte minst kvinnor och barn, chans till ett liv i frihet. EU behöver en stärkt gemensam asylpolitik men regeringens nya särregler går helt emot det som nu förhandlas på EU-nivå vilket urholkar Sveriges trovärdighet i förhandlingarna.

Regeringens förslag frångår asylrätten, är orättvist, krångligt och kortsiktigt. Vuxna utan skyddsskäl ska få stanna för att studera. I praktiken innebär det en amnesti för en viss grupp eftersom asylprövningen sätts åt sidan. Därtill tvingas lärare och rektorer in i asylprocessen då de ansvarar för kontroll av närvaro.

Det är orättvist att den som talat sanning om sin ålder och medverkat i asylprocessen behandlas sämre än den som uppgett oriktig ålder eller gått under jorden. Förslaget bygger på nuvarande regler om uppehållstillstånd för studier som är extremt krångligt. Handläggningstider, som måste kortas, förlängs istället vilket drabbar de med skyddsskäl, som kanske väntar på att återförenas med sin familj.

Regeringen föreslår en kortsiktig politik som endast till ytan ser ut att vara human. För många kommer det i praktiken handla om uppskjutna avvisningar men med än större risk att fler går under jorden med växande parallellsamhällen som följd. Regeringen hade kunnat föreslå insatser för att tackla de långa handläggningstiderna, ge möjlighet till uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter eller bättre möjligheter till familjeåterförening.

Liberalerna står därför fast vid asylrätten och en human och realistisk migrationspolitisk som ligger i linje med resten av EU. Och vi fokuserar på de människor som har skyddsskäl.

Individens skyddsskäl ska vara det centrala i asylprocessen. Samtidigt måste ventiler finnas som gör det möjligt att pröva om en person utan asylskäl ändå ska få stanna. I EU-förhandlingarna ska Sverige driva på för att varje medlemsstat ska få ha humanitära klausuler. Vi har kritiserat att regeringen försämrat möjligheterna att få uppehållstillstånd på grund av ömmande omständigheter.

läs mer…

Wikström (L): En civiliserad skilsmässa mellan EU och Storbritannien är nu ett steg närmare

Pressmeddelande från Liberalerna i Europaparlamentet

På onsdagen röstades den andra Brexit-resolutionen i Europaparlamentet och antogs med stor majoritet. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i Brexitförhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen. Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) välkomnar att resolutionen röstades igenom, men understryker att mycket återstår att klargöras kring villkoren för de cirka fem miljoner medborgare som direkt berörs av Brexit.

– En civiliserad skilsmässa mellan EU och Storbritannien är nu ett steg närmare. Men det höga politiska spelet har också blivit många människors verklighet. På båda sidor av den engelska kanalen lever just nu cirka fem miljoner människor i stor osäkerhet kring deras framtida rättigheter. Situationen förbättras inte av händelser som när brittiska inrikesdepartementet felaktigt skickade brev till EU-medborgare och uppmanade dessa att flytta eller riskera deportering, eller när David Davis efter fredagens öppning direkt gick ut och kallade den första fasens förhandlingar för endast en ”avsiktsförklaring”, säger Cecilia Wikström.

– Vi får inte riskera medborgarnas rättigheter i vår ambition att snabbt gå vidare i förhandlingarna. Det är därför viktigt att i förhandlingarnas andra fas prioriterar och snarast klargör medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar, säger Cecilia Wikström.

För mer information, kontakta: Linda Aziz, presschef hos Cecilia Wikström

linda.aziz@ep.europa.eu

+32 486 94 76 82

Bakgrund:

För att det slutgiltiga avtalet om Storbritanniens EU-utträde ska träda i kraft måste det godkännas av Europaparlamentet. Förhandlingarna är tänkta att avslutas senast i mars 2019.

Wikström (L): Agerar Donald Tusk som ordförande för Visegrad-gruppen eller för Europeiska rådet när det gäller reformerna av EU:s asylsystem?

Pressmeddelande från Liberalerna i Europaparlamentet

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L) kommenterar Europeiska rådets ordförande Donald Tusks skriftliga uttalande om revideringen av Dublinförordningen inför Ministerrådsmötet som startar på torsdag.  Wikström leder Europaparlamentet i arbetet med denna rättsakt.

– Agerar Donald Tusk som Visegrad-gruppens ordförande eller som ordförande för Europeiska rådet när det gäller reformerna av EU:s asylsystem? Tusks agerande är djupt skadlig för både lagstiftningsarbetet och för de interinstitutionella relationerna mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. Hans utfästelse om att han ensam tänker föreslå en väg framåt om medlemsländerna inte kan enas är djupt arrogant och respektlöst mot både EU-kommissionen, som har lagt fram ett revideringsförslag till Dublinförordningen, och till Europaparlamentet, som nyligen med mycket stor majoritetet har antagit ett förhandlingsmandat.

– Det är förståeligt att medlemsländerna vill nå konsensus om EU:s asylsystem, men det står klart från de 18 månader av fruktlösa försök till att nå enighet i Ministerrådet, att detta inte kommer att vara möjligt. De europeiska ledarna måste nu sluta blockera processen och i stället ge ett tydligt mandat till ministrarna för rättsliga och inrikesfrågor att finna en ståndpunkt som sedan kan förhandlas med Europaparlamentet.

– Europaparlamentet kommer inte att underteckna några reformer av Dublinförordningen som inte möjliggör förnyelse av det misslyckade asylsystemet. Vi kommer inte att gå med på något som inte på allvar förändrar verkligheten. Ett nytt Dublinsystem måste innefatta ett automatiskt omlokaliseringssystem med fullt deltagande från samtliga medlemsländer och främja sann solidaritet mellan alla medlemsländer.

Läs Tusks brev här: http://www.consilium.europa.eu/media/32083/en_leaders-agenda-note-on-migration_.pdf

Dublinomröstningen ägde rum i Europaparlamentet den 16/11/17 med 390 röster för, 175 emot och 44 nedlagda röster.

För mer information, kontakta:
Linda Aziz,
presschef hos Cecilia Wikström

linda.aziz@ep.europa.eu

+32 486 94 76 82

Wikström (L) ger Ministerrådet bakläxa: Deras utkast till position kring Dublinförordningen är oacceptabel

Europaparlamentariker Cecilia Wikström (L), kommenterar Ministerrådets utkast till position kring revideringen av Dublinförordningen. Wikström företräder Europaparlamentet i förhandlingarna.

– Jag välkomnar att det estländska ordförandeskapet försöker nå en gemensam position i Ministerrådet kring revideringen av Dublinförordningen. Tyvärr är deras utkast till förslag väldigt långt bort från vad som skulle kunna accepteras av Europaparlamentet. Om positionen slås fast i Ministerrådet så skulle förhandlingarna mellan medlagstiftarna bli oerhört svåra. läs mer…

Läs mer i arkivet

Debattartikel i GP: Kriget i Jemen måste få ett slut

Debattartikel publicerad i Göteborgs-Posten:

Kriget och den humanitära krisen i Jemen har inte lyckats skapa rubriker i europeiska medier, samtidigt betecknas den som 2017 års största humanitära kris av FN. Nu måste världssamfundet ta krafttag för att få till en lösning och Europa stå redo för en ny flyktingvåg, skriver Cecilia Wikström (L).

I Europaparlamentet ägnar jag en stor del av mitt engagemang och arbete åt migrations- och asylpolitik, och jag slås ofta över det mycket tydliga sambandet mellan antalet människor på flykt och antalet konflikter och kriser i världen. Till följd av kriget i Syrien och en rad andra konflikter i Mellanöstern, upplevde EU år 2015 och därefter ett stort inflöde av människor på flykt. Men från världens just nu största humanitära kris ser vi inga flyktingar i EU.

Kriget i Jemen har inte låtit höra talas om sig särskilt mycket i vare sig svenska eller europeiska medier. The Economist kallade nyligen konflikten för ”kriget som världen ignorerar”. Jag konstaterar att det gäller åtminstone för vår del av världen. Jemenkonflikten, som hade sitt ursprung i inrikespolitiska motsättningar mellan shiamuslimska Huthi-rebeller och de sunnistödda regeringsstyrkorna, har utvecklats till ett ombudskrig mellan Iran och Saudiarabien. Detta geopolitiska spel har lett till att Jemen i dag betecknas som 2017 års största humanitära kris av FN. läs mer…

Krönika i BT: Dags för EU-ledarna sluta acceptera att fyra länder blockerar förhandlingarna kring EU:s nya asylsystem

Krönika publicerad i Borås Tidning (se även pdf):

2017 kom EU-samarbetet att ånyo sättas på prov.

Efter rekordåret 2015, då 1.5 miljoner flyktingar kom till EU, så handlar utmaningen nu om att hitta en lösning för att bygga en gemensam politik på området där alla unionens medlemsländer är med och tar sin del av ansvaret för människor på flykt.

Tyvärr visar verkligheten på en betydande splittring mellan öst och väst och mellan äldre och yngre medlemsländer. Allra tydligast är de fyra så kallade Visegrádländerna ( Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien), som helt sonika säger sig vägra bidra för att i stället förhala processen och blockera förhandlingar som syftar till att utforma ett nytt och gemensamt europeiskt asylsystem.

Jag kommer att minnas 2017 som det året då jag efter till synes ändlöst arbete till slut ändå lyckades ena Europaparlamentets olika grupper till en konstruktiv och ambitiös ståndpunkt för en gemensam rättssäker europeisk asylpolitik med fullt deltagande och ansvarstagande från alla 28 medlemsländer. Det omfattande arbetet ledde till slut till en votering med två tredjedels majoritet i plenum.

Europaparlamentets position innefattar i korthet ett automatiskt omfördelningssystem, där medlemsländerna solidariskt delar på ansvaret att genomföra utredningar av de asylsökandes asylskäl på ett likvärdigt, rättssäkert sätt. Positionen innefattar också att medlemsländer med yttre gränser, som för de flesta flyktingar är den första ankomstplatsen i EU, tar ansvar för att registrera alla de flyktingar som kommer, och samtidigt upprätthåller säkerheten vid EU:s yttre gränser. läs mer…

Debattartikel i UNT om Brexit: Medborgarnas rättigheter måste komma först

I Brexitförhandlingarnas andra fas måste vi snarast klargöra medborgarnas rättigheter, så att de cirka fem miljoner människor som påverkas på båda sidor kanalen vet vad som väntar. Det skriver Cecilia Wikström i en debattartikel publicerad i UNT.

På luciadagen antog Europaparlamentet med stor majoritet en resolution med sin position i Brexitförhandlingarna. Resolutionen tog ställning till om ”tillräckliga framsteg” har gjorts i förhandlingarna för att kunna gå in i den andra förhandlingsfasen.

Förhandlingarna har präglats av Theresa Mays minst sagt röriga kabinett, med ministrar som försökt agera baksäteschaufförer i en redan mycket komplicerad dialog.

Men nyligen nådde man så ett avtal kring de tre förhandlingsfrågor som denna första fas har handlat om: Medborgarnas rättigheter, gränsen mellan Irland och Nordirland, och Storbritanniens finansiella åtaganden.

Den så kallade notan för britternas utträde ur EU har nu åtminstone omgärdats av ett ramverk om vad som ska betalas och hur det ska diskonteras.

Orden nota och räkning har använts flitigt, inte minst i brittisk press, för att beskriva britternas resterande finansiella åtaganden inom EU-samarbetet.

I själva verket är det inte alls någon straffavgift i den mening som ordet ”nota” riskerar att förmedla, utan endast betalningar för de åtaganden den brittiska regeringen gjort för längre tidshorisonter än sitt utträde 2019.

Det rör exempelvis gemensamma forskningsprogram och administrativa kostnader för EU:s myndigheter. Det exakta beloppet är ännu inte känt.

Det är också positivt att båda parter uttrycker sin strävan efter att undvika en hård gräns mellan Irland och Nordirland. läs mer…

Krönika i Borås Tidning: En miljon erasmusbebisar har fötts!

Krönika publicerad i Borås Tidning (se även pdf):

Erasmus+programmet har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden.

Det är inte så många som känner till den holländska humanisten Erasmus av Rotterdam, men hans namn lever bland annat vidare genom Europas framgångsrika utbytesprogram Erasmus+, som i år fyller 30 år.

Under den här perioden har över nio miljoner europeiska medborgare tagit del av utbytesprogrammet, som har vidgats till volontärverksamhet, praktikprogram, utbildning för lärare samt samarbetsprojekt mellan universitet, organisationer och institutioner. Vinsten är att unga européer har fått en ökad förståelse för omvärlden, fått vänner för livet, hittat ett jobb, lärt sig nya språk och kanske till och med bildat familj med en partner som man har träffat under utbytestiden.

Var fjärde erasmusstudent har funnit kärleken genom sin tid i ett annat EU-land, vilket har lett till att över en miljon erasmusbebisar fötts under 30 år. Kort sagt, Erasmus+programmet har bidragit till ett mer integrerat Europa, där vi verkligen lever upp till EU:s valspråk: förenade i mångfalden.

Erasmus+programmet står för allt som EU-samarbetet innebär. Förra året deltog nästan 14 000 svenskar i olika Erasmus+program, inklusive utbyten, praktik och yrkesutbildning. Det låter som en hög siffra, men sett till det totala antalet i hela EU, 725 000, står Sverige endast för en bråkdel med knappt två procent av utbytena. I Danmark genomför 40 procent av studenterna en del av sin utbildning utomlands, medan bara 14 procent av våra svenska studenter tar chansen. På det sociala toppmötet som hölls tidigare i höstas i Göteborg var EU:s ledare överens om att man till år 2025 kommer att jobba för att fördubbla antalet deltagare i utbyten i Europa. läs mer…

Krönika i Nerikes Allehanda: Än finns det hopp för Dawit Isaak

Krönika publicerad i Nerikes Allehanda (se även pdf).

Nyligen delades Europaparlamentets pris för tankefrihet, Sakharovpriset, ut. Tyvärr gick inte priset till Dawit Isaak i år heller.

Den svensk-eritreanske journalisten var en av tre finalister, men priset gick i stället till representanter från den demokratiska oppositionen i Venezuela, som självklart också är värdiga vinnare.Han greps den 23 september 2001 efter påstått brott mot rikets säkerhet. Han hade varit med och grundat tidningen Setit som innehöll historier om människors verklighet och berättelser från Eritrea. Året därpå kom uppgifter om att han hade förts till sjukhus till följd av tortyr. Vi vet inte säkert att han fortfarande är vid liv, men förra året träffade jag den närmaste rådgivaren till Eritreas president. Han kunde då bekräfta att Dawit fortfarande var vid liv. Detta gör kampen mycket lättare; än finns det hopp! läs mer…
Läs mer i arkivet